Japan och Sydkorea hör till de länder som ligger i framkant när det handlar om att använda mobilen i telefonen. Först nu början användningen ta fart i Sverige.

– Jag har gått och väntat några år på att det ska slå igenom. Jag har tyckt att jag sett folk med smarta telefoner, ändå syntes ingenting i statistiken, säger projektledare Janne Elvelid.

Ingenting har synts – förrän nu. 2011 är året då svenskarna på allvar börjat använda nätet i sina lurar.

Och nog känns bilden igen. På bussar, tåg – överallt där väntetid existerar – finns någon som knappar på sin telefon.

Omkring 36 procent av mobilanvändarna drar i dag nytta av internet i telefonen. En siffra som väntas fortsätta att stiga.

Orsakerna är flera:

– Dels har vi äntligen nått rimliga prisnivåer, dels har tekniken blivit tillräckligt bra. Samtidigt har det kommit tjänster som vi vill använda, där har spridningen av appar bidragit mycket, säger Janne Elvelid.

Det enda han ser som nu skulle kunna sakta ned den pågående utvecklingen är de kapacitetsproblem som mobiloperatörerna tampas med.

– Det kan påverka, men jag utgår från att det kommer att lösa sig.

Statistiken om hur vi använder internet i mobilen kommer från ”Svenskarna och internet”. Rapporten, som utkommer en gång per år, är fylld med siffror som visar hur vi agerar på nätet.

Årets upplaga visar också att användningen av musiktjänster, företrädesvis Spotify, är väl utbrett bland svenskarna. Drygt hälften, 57 procent, lyssnar på musik via internet.

Andelen som fildelar har aldrig varit större än nu, enligt rapporten, samtidigt som så kallade strömmade musiktjänster (som Spotify) fortsätter att växa.

– Siffrorna var överraskande höga, tycker jag. Statistiken visar också att relativt många betalar för tjänsten.

Betalningsviljan skiljer sig dock åt beroende på ålder. Bland tonåringar mellan 12 och 15 betalar var tredje för tjänsten. Av dem mellan 26 och 35 år väljer två av tre att öppna plånboken.

Alla digitala tjänster har inte samma genomslagskraft. Den så omskrivna mikrobloggen Twitter är det bara 8 procent av befolkningen som använder.

Också surfplattan – som av Handelns utredningsinstitut utsågs till fjolårets julklapp – har svårt att nå ut. Endast fem procent av befolkningen har tillgång till en läsplatta i hushållet.

– I hajpens hetta kan man få en känsla av att alla har en surfplatta. Fem procent är hyfsat få. Men det är inte oväntat att den inte slagit igenom. Frågan är om den gör det framöver – det är jättesvårt att sia om, säger Janne Elvelid.