En orsak är att reglerna stramats upp så att 6 av 10 öppet arbetslösa inte kvalificerar sig för ersättning.

Trots att 121.000 öppet arbetslösa står utan a-kassa, har 24 av de 31 a-kassorna sänkt sina avgifter under året. Skälen till sänkningarna är flera.

Arbetslösheten sjunker vilket skapar ett utrymme. Men de senaste åren har utvecklingen gått mot att fler och fler arbetslösa blir utan a-kassa. Minskningen sker i båda ändar av systemet. När fler och fler går in i jobb- och utvecklingsgarantin får de aktivitetsstöd från Försäkringskassan i stället. Men det är också färre av de nya på arbetsmarknaden som uppfyller de senaste årens skärpta krav. Det gör det svårare framför allt för ungdomar och invandrare.

Regelskärpningarna innebär bland annat att man behöver arbeta fler timmar per månad för att uppfylla arbetsvillkoret, att nyutexaminerade inte längre har rätt till ersättning och att de deltidsarbetslösa blir utförsäkrade efter 75 dagar.

– Det är ett allvarligt bekymmer att färre får del av arbetslöshetsförsäkringen. Till slut påverkar det a-kassornas legitimitet, säger Melker Ödebrink som är kanslichef på A-kassornas samorganisation.

Melker Ödebrink anser att avgiftens storlek spelar stor roll. Akademikernas a-kassa har ökat mest i antal medlemmar och är också en av dem som det är billigast att vara med i.

– Det är som med andra försäkringar. Man väger premien mot utfallet. Och just nu är det bara 10 procent av dem som jobbar heltid som får 80 procent av inkomsten från arbetslöshetsförsäkringen, säger Melker Ödebrink.

Att avgifterna sänks kan vara en bidragande orsak till att medlemsantalet har ökat med 17.000 på ett år. Men fortfarande är det drygt 420 .000 färre som är medlemmar i a-kassorna än det var innan regeringen skärpte kraven för att få ersättning.

– Och eftersom arbetskraften ökar är det en mindre andel av dem som kunde vara medlemmar som faktiskt är det, säger Melker Ödebrink.

Men det finns större utrymme för sänkningar av avgifterna än de som är aktuella.

TCO:s utredare Mats Essemyr har gjort beräkningar som visar att a-kassorna i fjol gick med 24 miljarder i överskott. Det är pengar som går till staten i stället för till de arbetslösa.

– Utgifterna gick 2010 lös på ­ungefär 38 miljarder kronor, men staten tog in nästan 62 miljarder, säger han.

– Det är orimligt att statskassan plockar ut pengar från försäkringen till andra ändamål. Vi tycker att pengarna ska användas för arbetslöshetsförsäkringen, tillägger Essemyr.

Ett sätt att göra det vore att fondera eventuella överskott. Det skulle också minska behovet av att göra snabba förändringar i avgiften.

Essemyr säger att han inte invänder mot att systemet kan skapa en buffert. Däremot tycker han att överskottet 2010 blev alldeles för stort. Skälet till det är att den faktiska arbetslösheten under året blev betydligt lägre än den prognos som gjordes i augusti 2009.

När förändringarna i regelverket gjordes 2006 var en uttalad anledning till höjningen av avgifterna att de skulle finansiera det första jobbskatteavdraget.

Men även om fjolårets överskott var rekordartat, är inte överskott ovanliga.

– Sedan 2007 har arbetslöshetsförsäkringen gått med ett stadigt överskott, säger Melker Ödebrink.

– Det är klart att det då finns möjlighet att sänka avgifterna ytterligare.