När banksystemet brakade ihop 2008 pumpade aktieägare och stater in många miljarder för att hålla i gång det finansiella blodomloppet. Vem ska göra det den här gången?
Åter sprids en misstro i bankvärlden. Vilka sitter på sunkiga grekiska statspapper, osäkra portugisiska säkerheter och svårvärderade spanska fastighetsobligationer? En av investerarna är fransk-belgiska finansbolaget Dexia, som köpt bland annat grekiska statsobligationer. Alldeles för stora investeringar i förhållande till bankens egen storlek, har det visat sig.
När banksystemet havererade 2008 berodde det på osäkerheten om hur amerikanska värdepapper med konstiga förkortningar forslats runt mellan banker, försäkringsbolag och finansinstitut. Lehman Brothers gick i konkurs och då framkom att Swedbank hade nio miljarder kronor investerade, och plötsligt var banken ägare till bland annat en parkeringsplats i Los Angeles, för att ta ett exempel.
Under 2008 och 2009 fick aktieägare och stater därför stötta många banker runt om i världen. Just Dexia stärktes med 6,4 miljarder euro och togs över av Frankrike, Belgien och Luxemburg.
När det nu åter blir kärvare för finansföretag att låna pengar samtidigt som konjunkturen är svag kommer fler banker att behöva hjälp. Nyligen tog till exempel Spanien över tre sparbanker som är hårt drabbade av fastighetskrisen i landet.
Men länderna har inte de finansiella resurser som de hade 2008 att stödja banksystemet. Tvärtom är det skuldkris, delvis orsakad av att staterna pumpat in stora belopp i sina banker. Hur till exempel Grekland skulle klara att stötta sitt banksystem är en gåta.
Allt talar för att EU och de enskilda länderna (alltså skattebetalarna) försöker att rädda sina banker även denna gång, men det blir till priset av hårda besparingar på annat.