Det innebär att andelen ja-röster har ökat sedan SCB senast mätte sympatierna i maj. Det är första gången sedan november 2002 som en högre andel är för euron än emot den.
En större andel män än kvinnor är positiva till euron – cirka 50 procent jämfört med cirka 37 procent.
Andelen män som skulle rösta ja har ökat till drygt 50 procent i november 2009, från cirka 47 procent i maj.
Bland kvinnor kan inga statistiskt säkerställda förändringar konstateras jämfört med maj i år. Jämfört med november 2008 är en uppgång av andelen ja och en nedgång av andelen nej statistiskt säkerställda för både män och kvinnor.
Det innebär att det för första gången sedan svenskarna sade nej till euron i folkomröstningen 2003 nu finns en övervikt för ja-sidan. Cirka 14 procent uppgav att de inte vet. Skillnaden mellan ja och nej är dock inte statistiskt säkerställd.
Skillnaderna är fortfarande stora mellan kvinnor och män. Av männen vill 50,3 procent ha euron medan 38,4 inte vill det. Bland kvinnor är det precis tvärtom. Betydligt fler kvinnor, 45,6 procent, vill inte ha euron, medan 37,2 procent vill det.
Sedan maj-mätningen noteras en uppgång bland ja-sägarna bland moderata och socialdemokratiska sympatisörer. För S-väljarna märks också en nedgång bland nej-sägarna.
Jämfört med mätningen för ett år sedan, november 2008, kan en ökning av ja-sägarna noteras bland Folkpartiets, Miljöpartiets, Moderaternas, Socialdemokraternas och Vänsterpartiets sympatisörer.
- Lite förvånande, säger Carl Hammer, analytiker på SEB, om det faktum att fler svenskar är för euron än tvärtom för första gången på sju år.
Historiskt brukar stödet för euron öka när kronan försvagas. Men under hösten och även under året har kronan stärkts, om än från låga nivåer. Och den svenska ekonomiska krisen skulle förmodligen varit värre om Sverige redan haft euron.
- Vi har haft en enorm hjälp av att kronan varit relativt svag, säger Carl Hammer.
Mot den bakgrunden är det överraskande att stödet för euron ökat, anser han.
Nu tror han inte att euroanhängarnas övertag i opinionen får någon större politisk betydelse.
- Det är en relativt död fråga, säger Hammer.
Men fortsätter uppgången för eurostödet bland befolkningen kan det bli annorlunda:
- Ja, då kommer den här frågan få liv. Det finns ju stöd i riksdagen för euron, säger Hammer.
Det är bara Moderaterna och Folkpartiet som har en majoritet av ja-sägare bland sina sympatisörer. Av moderaterna är 64,4 procent för och 25,8 emot. Av folkpartisterna är 66,7 för och 23,6 emot.
Hos alla andra partier överväger nej-sägarna fortfarande.
Av S-väljarna är 37,6 procent för och 47,0 emot. Av C-väljarna är 37,8 för och 45,8 emot. Av KD-väljarna är 36,1 för och 51,0 emot. Av MP-väljarna är 35,8 för och 47,1 emot och av V-väljarna är 25,4 för och 61,1 emot.