Redan på 1970-talet dök idén upp om att en stor del av arbetskraften i framtiden skulle arbeta på distans. Sedan dess har teknikutvecklingen gått i en rasande fart och distansarbete är nu för väldigt många åtminstone en teoretisk möjlighet.

Men andelen anställda som distansarbetar är fortfarande väldigt låg.

Bara några få procent av arbetskraften jobbar i dag delvis hemifrån — trots att hela 47 procent tror att deras liv skulle bli bättre om de fick arbeta på distans. Det framgår av en undersökning som Yougov gjort bland drygt 3.000 personer i åldrarna 18—64 år.

Av dem som redan delvis distansarbetar tror fler kvinnor (50 procent) än män (43 procent) att deras liv skulle bli betydligt bättre om de fick jobba ännu mer på distans. Frågan är: Varför gör inte fler det?

– Forskningen pekar på flera hinder, bland annat att chefen är misstänksam. Många chefer har ett kontrollbehov. När folk inte är på jobbet vet cheferna inte vad de gör, säger docent Torbjörn Lundqvist vid Institutet för framtidsstudier.

Men det finns fortfarande också tekniska hinder som gör att vissa skrivbordsarbetare inte kan sitta hemma.

– Det kan uppstå säkerhetsproblem om man sitter online och jobbar mot organisationens server och håller på med känsliga personuppgifter eller affärshemligheter. Den frågan vill arbetsgivaren ska vara löst, säger Torbjörn Lundqvist.

Andra problem som kan uppstå ur arbetsgivarperspektiv är att medarbetare på kontoret börjar att klaga och undra varför någon annan jobbar hemifrån. Man har blivit van vid ett visst sätt att samarbeta och fatta beslut fastän det i dag, i alla fall rent teoretiskt, går att åstadkomma samma saker via exempelvis mejl och telefonsamtal.

Man ska inte heller glömma bort att det finns många som inte vill jobba hemifrån. Och väldigt många som inte kan.

– Man säger alltid att fler och fler håller på med sådant som ökar möjligheten till distansarbete. Men samtidigt växer det i andra änden med servicearbeten där man måste vara på jobbet, säger Torbjörn Lundqvist.