På torsdag kommer Riksbanken med sin andra höjning på kort tid. Om det är de flesta överens. Och det är bara ytterligare ett steg på vägen mot betydligt högre styrräntor de närmaste åren. I alla fall om de ljusare ekonomiska prognoserna slår in.

– Det är allmänt förväntat att Riksbanken höjer med 0,25 procentenheter till 0,75 procent, säger Torbjörn Isaksson, analytiker på Nordea.

– Räntan ska upp från dagens krisränta till en mer normal lågkonjunktursränta, säger Elisabet Kopelman, analytiker på SEB.

Därmed kommer även de rörliga (tremånaders) boräntorna att följa med upp. Och de har redan börjat stiga. Enligt färsk statistik från SCB har den genomsnittliga räntan på nya bostadslån stigit med hela 0,40 procentenheter mellan maj och juni, vilket är betydligt mer än de 0,25 procentenheter som Riksbanken höjde räntan med i slutet av juni.

Men vad Riksbanken kommer flagga för framöver är något mer oklart. Nordeas ekonomer anser att svensk ekonomi nu går så starkt att Riksbanken skulle behöva höja styrräntan till 2,0 procent i slutet av nästa år. Även Elisabet Kopelman på SEB räknar med att räntan kommer att höjas ganska kraftigt det närmaste året, till runt två procent. Därefter dämpas höjningstakten. Riksbankens egna prognos, räntebanan, ligger i samma härad.

Men på lite längre sikt skruvade Riksbanken vid förra räntemötet ner ränteprognosen.

– Och det finns en sannolikhet för att de drar ned den ytterligare, säger Torbjörn Isaksson.

Bakgrunden är att den ekonomiska utvecklingen i framför allt USA har försvagats en del den senaste tiden.

Det skulle i sådana fall tala för en något mildare räntechock än vad Riksbankschefen Stefan Ingves talat om tidigare. Han har varnat hushållen för att de rörliga boräntorna om några år kommer att nå nivåer på runt sex procent, jämfört med dagens nivå på drygt två procent.

Elisabet Kopelman tror inte att räntehöjningarna kommer att bli så stora.

– De kommer inte leverera så mycket som de säger.