Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Fler regnoväder har gett skador för miljarder

Årets skyfall kan kosta försäkringsbranschen runt en miljard kronor – eller lika mycket som den stora branden i Västmanland.

Räknas förra höstens och vinterns stormar in får försäkringsbranschen en extra vädernota det senaste året på runt tre miljarder kronor.

I slutet av augusti kom ett hällregn i Skåne som lamslog trafiken och ledde till vattenfyllda källare runt om i landskapet, i synnerhet i Malmö. Månaden innan hade Stockholm drabbats av ett liknande oväder. Tunnelbanestationer och Södra länken översvämmades och pendeltågen fick delvis ställas in.

Den som har haft uppfattningen att det var ovanligt många skyfallsliknande regn i år har rätt. I varje fall om man ska gå efter de skadeanmälningar som försäkringsbolagen gjort.

Fram till slutet av augusti hade bolagen, enligt branschorganisationen Svensk Försäkring fått in över 8 000 anmälda skador som beror på översvämningar orsakade av vädrets makter – och då har inte regnet över Malmö räknats in. Under helåret 2013 var motsvarande siffra 3 500.

Slutnotan för skadorna är ännu inte sammanställd, men Staffan Moberg, jurist på Svensk Försäkring och som arbetar med naturskador, har gjort en uppskattning och tror att den blir upp emot en miljard. Det är lika mycket som den stora skogsbranden i Västmanland antas kosta.

– Och lägger man till ytterligare en miljard för de fyra stora stormar vi har haft under de senaste tolv månaderna så blir det under det senaste året extra naturrelaterade skador på tre miljarder kronor, tillägger Staffan Moberg.

Mats Nordensköld, chef för miljö- och samhällsfrågor på försäkringsbolaget If konstaterar också att skador orsakade av naturen är mer omfattande än vad de brukar vara. Samtidigt understryker han att det inte enbart handlar om klimatförändringar, utan vad han kallar för samhällsförändringar.

– Vi är fler människor som har fått en ökad levnadsstandard med fler prylar. Skadorna blir större än vad de var förr, säger han.

– Men det finns också en trend att det blir fler.

Mats Nordensköld anser att de stora företagen förbereder sig för mer extremt väder. Värre är det med kommunerna. Avloppsnät som byggdes för flera generationer sedan är inte dimensionerade för dagens regnande, eller för dagens befolkningsstorlek.

– Både klimat- och samhällsförändring har inträffat parallellt. Vi har fått en ökad mängd avloppsvatten och ökad mängd dagvatten och samtidigt förväntar vi oss en ökad mängd nederbörd. Konsekvenserna av klimat- och samhällsförändringar förstärker varandra, säger Mats Nordensköld.

– Det krävs ett mer seriöst planarbete i kommunerna när det gäller konsekvenser av klimatförändring. Bara ett fåtal har tagit fram klimat­anpassningsplaner, tillägger han.

Sådana planer innebär att kommunen tar reda på hur ökad nederbörd och större flöden i vattendragen påverkar marken och bebyggelsen. Det är långtifrån alla kommuner som gjort detta, trots påstötningar från länsstyrelserna.

– Det är kopplat till kostnader och hur attraktiv man vill vara som kommun; att bygga strandnära och ge bygglov för sådant, påpekar Mats Nordensköld.

Staffan Moberg påminner dock om att de oväder som drabbat Sverige det senaste året ändå inte är extrema i internationella sammanhang. För tre år sedan drabbades Köpenhamn av rena syndafloden då 150 millimeter regn föll över staden bara på några timmar. På ett dygn rapporterades 90 000 skador.

– Och kostnader för de danska försäkringsbolagen blev åtta miljarder svenska kronor, tillägger Stafan Moberg.

Fakta. Januari–augusti 2014

8 000

anmälda skador

till följd av översvämningar. Det stora skyfallet i Skåne i slutet av augusti är ej inräknat.

Januari–december 2013

3 500

anmälda skador

till följd av översvämningar.