Sedan 2004 har antalet sysselsatta äldre än 64 år ökat med närmare 65 000 personer till i dag 137 000. Men viljan och orken att fortsätta skiljer sig mellan män och kvinnor, landsdelar, branscher och utbildningsnivå, enligt en rapport från pensionsbolaget AMF.

I Stockholms län jobbar nästan var femte invånare mellan 65 och 74 år. I Norrbotten är andelen tio procent. Skillnaden kan delvis förklaras av olika näringslivsstruktur.

– När vi frågat pensionärer om det tycker att de gick i pension i rätt tid säger många att man velat fortsätta. Att man ändå gått i pension har olika skäl. Man har ont, har blivit arbetslös och man möts också av förväntan om att man ska lämna arbetsmarknaden, säger Carina Blomberg, trygghetsekonom på AMF.

– Attityderna på arbetsmarknaden mot äldre arbetskraft är inte speciellt positiva. Väldigt många skulle vilja kombinera deltidsarbete med deltidspension.

I ett europeiskt perspektiv utmärker sig svenskarna i sin positiva attityd till att jobba längre. 43 procent säger att de vill fortsätta efter 64 mot Europasnittet på 33 procent.

Men planerar du att jobba längre än till 65 och ta ut din tjänstepension eller ditt privata pensionssparande senare, måste du säga till i tid. I annat fall startar utbetalningarna automatiskt vid 65 och går inte att stoppa.

– Det kan jag tycka är litet konstigt men för att ändra på det krävs både lagändring och ändringar i pensionsbolagens villkor, säger Blomberg.

Med den allmänna pensionen finns inte det problemet. Den måste man begära hos Pensionsmyndigheten för att utbetalningarna ska starta.

Att förkorta eller förlänga sitt arbetsliv har stor betydelse för den pension man till slut får ut. För en privatanställd arbetare, född 1949, som slutar arbeta vid 69 blir tjänstepensionen 23 procent högre än för den som går vid 65.

– Att arbeta längre ger ett rejält tillskott. Men det beror också på den förväntade livslängden och hur mycket pensionspengarna växer.