Unionens och Sveriges ingenjörers avtal med arbetsgivarsidan ska inte ses som ett riktmärke för övriga avtalsförhandlingar, enligt Stefan Löfven.
– Inte alls. Det blir ingen normerande verkan bara för att tre har gjort upp. Ett avtal kan innehålla så många olika delar. Vi fortsätter med våra förhandlingar nu. Vi har ingen jättebrådska, säger han till Dagens Arbete på nätet.
Även GS, facket för skogs-, trä- och grafisk bransch, beklagar industritjänstemännens avtal.
”Det är olyckligt att tjänstemännen brutit sig ur den fackliga samordningen. Priset man får betala för ett avtal som inte har acceptans i kamratgänget blir att man inte normerar varken industrin eller resten av arbetsmarknaden”, säger förbundsordförande Per-Olof Sjöö i ett pressmeddelande.
”Nu är det fokus på våra egna förhandlingar. Men vi är klart besvikna på tjänstemannafacken inom industrin.”
Per-Olof Sjöö och IF Metalls Stefan Löfven framhåller båda att sammahållningen inom LO-förbunden är god.
”Vi uppdaterar varandra löpande om vad som sker i förhandlingarna”, skriver Löfven på IF Metalls webbplats.
Flera fackförbund inom industriavtalet har uttryckt sin besvikelse över nattens avtal på tjänstemannasidan och beskrivit det som ”olyckligt”.
Unionens förbundsordförande Cecilia Fahlberg framhåller dock att både Unionen och Sveriges Ingenjörer värnar industriavtalet.
Hon säger att det var viktigt att få ett avtal på en rimlig nivå och en rimlig avtalstid.
– De andra förbunden har haft chans till liknade avtal och gjort en annan bedömning, säger hon vid en presskonferens i Stockholm på lördagsförmiddagen.
Enligt Fahlberg har det varit en svår avtalsrörelse, mycket beroende på finanskrisen och hur den slagit olika mot olika branscher.
Varken Unionen eller Sveriges Ingenjörer vill spekulera i om avtalet kommer att bli vägledande för övriga industriavtal.
– Om det blir norm eller inte, är inte vår sak att avgöra, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer.
Unionens Cecilia Fahlberg säger att utfallet kommer att analyseras ”för att se hur vi kan arbeta framåt”.
Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe säger att bland deras medlemsföretag är tjänstemännen i majoritet och de står också för den största delen av lönesumman.
Men han vill inte uttala sig klart om det innebär att nattens avtal kommer stå som en norm för det avtal som ska tecknas med IF Metall.
– Det är svårt för mig att säga. Jag tycker att det här är en väldigt tydlig norm på kostnadsnivå och när det gäller avtalsperiodens längd, men vi får se hur förhandlingarna med IF Metall går, säger Anders Weihe.
Han hoppas att ett avtal ska kunna komma snart.
– Det ligger inte i någons intresse att det drar ut på tiden. De signaler vi får är att IF Metall känner att de behöver fundera lite.
LO-facket Handels ordförande Lars-Anders Häggström vill inte kommentera industritjänstemännens avtal.
– Nej, inte i nuläget. Vi koncentrerar oss på våra egna förhandlingar, säger han till TT.
IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfven beklagar att Unionen och Sveriges Ingenjörer tecknade ett avtal under natten mot lördag.
– Det är väldigt olyckligt att göra så här. Under lång tid har vi haft en samordning som har hållit ända in i mål, vi har undertecknat avtalen samtidigt, säger han till TT.
Löfven vill inte dra några slutsatser om vilka konsekvenser det här kommer att få för industriavtalet i framtiden.
– Vi arbetar utifrån den situationen vi har med sikte på avtal där vi får med bemanningsföretagsfrågan, det är vårt fokus nu.
Nattens avtal löper på 18 månader, en tidsperiod som Stefan Löfven inte tycker är bra.
– Det som avgör periodens längd är innehållet. Med rätt innehåll ser vi att 22 månader är bättre. Vi vet att det är många på den fackliga sidan och många motparter som hellre vill ha den längden på avtal.
Stefan Löfven bedömer att det kan komma en hemställan från medlarna i början av nästa vecka.
Han utesluter inte att avtalet under natten mot lördagen kan vara ett sätt för att för arbetsgivarna att splittra fackförbunden.
– Det är inte otänkbart att de har sådana planer att spräcka upp det här. Därför ska man tänka sig för när man tecknar sådana avtal.
I fråga om den övergivna samordningen mellan tjänstemän och LO-fack påpekar Claes Stråth, generaldirektör för Medlingsinstitutet, att nu finns två avtal på industriområdet. Det är ännu för tidigt att säga hur normerande avtalen blir för resten av avtalsrörelsen, säger Stråth.
- Vi har ju tidigare — när det varit dags för övriga arbetsmarknaden att förhålla sig till vad som hänt inom industrin — ofta haft fler avtal än två. Det är möjligt att inte detta tjänar som tillräcklig källa för normering.
Men har Medlingsinstitutet någon åsikt i frågan om det är lyckligt eller olyckligt att frångå samordningen?
– Ur normeringssynpunkt är det ju bra ju fler överenskommelser som träffats som normeringskälla, svarar Stråth.
Han tror dock att fler avtal kommer att trilla in inom kort.
Så du ser det som för tidigt att avgöra normeringskraften i de här två avtalen?
– Ja, så är det.
Att tjänstemännen frångått samordningen och själva tecknat avtal med industriarbetsgivarna har väckt ont blod i olika LO-förbund.
– Det är klart att det finns en stark besvikelse. Det ser man ju inte minst på alla kommentarer, säger LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin till TT.
Hon påpekar att tjänstemännen och LO-förbundet samordnade sina avtal redan långt innan industriavtalet kom till 1997. Att den enade fronten nu inte längre gäller anser Lundby-Wedin vara ”väldigt olyckligt”.
– Det är klart att det har funnits olika uppfattningar tidigare också, men det har alltid i sluttampen gått att sy ihop så att vi går i mål samtidigt. Det har funnits ett kitt som har hållit ihop förbunden.
Hon säger att LO nu får analysera innehållet i tjänstemännens avtal. Men i och med att de nu slutna avtalen är mindre än normalt och bara rör tjänstemännen säger hon redan att industrisektorns normerande effekt har försvagats.
– Jag kan inte se det här som normerande alls, på någon punkt.
Hon tror inte att varken facken eller arbetsgivarna vinner på att frångå industrins normerande roll och är förvånad över att avtal nu slutits.
– Jag tror inte att någon riktigt tänkt att det skulle kunna hända.
Vidare klargör Lundby-Wedin — återigen — en springande punkt i LO:s krav, som dessutom varit mindre intressant för tjänstemännen:
– Ska vi göra ett avtal måste det finnas en överenskommelse om situationen med bemanningsföretag när det finns uppsagda med företrädesrätt.
Ni och tjänstemännen hade väl helt enkelt olika intressen den här gången?
– Det finns alltid delfrågor där vi har olika intressen, men i det stora hela har det varit gemensamma frågor.