Oavsett hur många a-kassor som funderar på att höja avgifterna – flykten från a-kassan är ett problem. För a-kassorna och deras medlemmar, och för regeringen.
Det läcker pengar ur systemet på två sätt.
Med färre medlemmar kommer det in mindre medlemsavgifter och det är färre som delar på de administrativa kostnaderna. De kostnaderna har dessutom ökat genom att det blivit mer för a-kassorna att hålla reda på efter regeringens alla regeländringar.
Det anda läckaget beror på att en kvarts miljon medlemmar har hoppat av och många av dem straffar ut sig genom att inte betala under tre månader.
De pengarna ska staten ha och a-kassorna måste betala. Tidigare har det varit så få som straffat ut sig att a-kassorna inte brytt sig om att driva in pengarna. Nu är de skyldiga 270 miljoner kronor och övervakningsmyndigheten IAF kräver att skulderna hanteras som alla andra skulder: indrivning och i sista hand kronofogden.
Regeringens bekymmer är att det kommer in ungefär en miljard kronor mindre än man kalkylerat med från a-kassornas medlemmar i år.
Det är inte konstigt att regeringen vill göra a-kassan obligatorisk från sommaren år 2009 och har tillsatt en utredare som ska försöka bena ut alla tekniska problem som hänger ihop med det.
Under tiden kommer allt fler att fundera på hur säkert de sitter på jobbet och om en a-kasseavgift på flera hundralappar i månaden verkligen är en nödvändig utgift och i så fall om det kanske finns en a-kassa som har lägre avgift än den man är med i.