Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Flyktingströmmen ger uppsving för tillväxten

Köp av mat, sängar, madrasser och tjänster som busstransporter och matleveranser. Tillsammans gör detta att konsumtion och tillväxt inledningsvis ökar i spåren av det ökade flyktingmottagandet. Vilka effekterna blir på längre sikt hänger på hur väl flyktingarna integreras på arbetsmarknaden.

Ekonomin får ett tillskott på 40 miljarder kronor, motsvarande en procent av BNP, de kommande två åren till följd av de stora strömmar flyktingar som nu anländer till Sverige. Den bedömningen gör Nordea, förutsatt att Migrationsverkets prognos om att 300 000 personer anländer i år och nästa år stämmer.

– Mycket är osäkert, konstaterar Torbjörn Isaksson, analytiker på Nordea, som bedömer att svensk BNP ökar med 0,5 procentenheter mer i år och nästa år som en följd.

Det är många bäckar små som bidrar till tillskottet i ekonomin. Offentlig konsumtion ökar, efterfrågan på kommunala tjänster stiger, kommunerna får ett tillskott på 11 miljarder kronor, transfereringarna till de som ska ta hand om flyktingarna ökar och boende ska ordnas.

– Dessutom ska mycket ordnas kring flyktingarna. Det handlar om sådant som transporter, vård, skola och omsorg, konstaterar Torbjörn Ivarsson.

De asylsökande får en dagersättning som går ut i konsumtion. För vuxna på boenden där mat ingår handlar det om 24 kronor per dag. De som får ordna egen mat får 71 kronor per dag.

I flera branscher är effekten redan tydlig. På möbelföretagen är trycket på produkter som sängar, kuddar, madrasser, täcken och sängkläder stort och på vissa varuhus uppstår tillfälliga brister.

– Vanligtvis brukar ökad efterfrågan komma successivt, men den här gången kom det snabbt. Det har lett till att vi har fått en brist på vissa produkter på vissa varuhus. Nu jobbar vi på att tillsammans med vårt produktsortimentbolag i Älmhult och våra leverantörer på att lösa det här så snabbt som möjligt, säger Cecilia Fritzson Gårdnäs, ställföreträdande landchef för Ikea Sverige.

Hon kan inte uppge någon exakt siffra på hur mycket försäljningen på de här produkterna har ökat, men konstaterar att uppgången är kraftig. Liknande trend har rapporterats från möbelföretaget Jysk.

Även bussbolagen får ett uppsving. Bergkvarabuss AB tjänar miljontals kronor på att transportera flyktingar i Sverige. Sedan 2012 har bolaget fakturerat Migrationsverket 52,6 miljoner kronor.

Som DN har rapporterat tidigare råder akut brist på tolkar och SFI-lärare. Även för säkerhetsbolagen börjar efterfrågetrycket bli större än vad man klarar av.

– Vi behöver just nu 50 procent fler väktare än normalt och har ett akut behov av att utbilda 400 fler, säger Björn Ericsson, branschexpert på Almega säkerhetsföretagen.

Väktare efterfrågas inte bara vid flyktingförläggningarna. Även behovet vid buss- och tågstationer har ökat. Björn Ericsson räknar med att efterfrågan på säkerhetsbolagen bara fortsätter att öka.

– 400 nya väktare kommer inte att räcka, flyktingboendena kommer ju inte att upphöra.

Jonas Arnberg, chefsekonom på Svensk handel, räknar med en uppgång i handeln på 1 procentenhet de kommande två åren till följd av flyktingströmmen.

– De kommer att behöva sängar, kläder, tv-apparater och grundläggande saker som mat, säger han.

Effekterna på längre sikt är dock mer oklara. De bedömare DN pratar med pekar ut en enskild faktor som avgörande för om tillskottet blir positivt eller negativt: integrationen på arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland utländskt födda är i dag klart högre, 16 procent, än den genomsnittliga arbetslösheten.

– Om det som nu tar 7–8 år för invandrare att komma in på arbetsmarknaden kommer vi att ha stora grupper som försörjer sig på offentliga medel. Då får vi se skattehöjningar och lägre konsumtion bland dem som arbetar. Det blir ett nollsummespel. Men lyckas vi med integrationen finns det potential för ekonomin, säger Jonas Arnberg.

Samtidigt ökar statens och kommunernas kostnad. Migrationsverket har höjt sin prognos över kostnaderna i år med 29,2 miljarder kronor, en fördubbling jämfört med tidigare prognos. Till att börja med väntas staten klara av ökningen genom att låna upp pengar.

– Men längre fram kan man tvingas till högre skatter eller utgiftsneddragningar för att det ska gå ihop, säger Torbjörn Isaksson.

Staten måste nu fokusera på integration menar han.

– Allt handlar om hur väl flyktingarna integreras på arbetsmarknaden. Politikerna måste fokusera på att agera kraftfullt. Det handlar om utbildning på alla nivåer, bostäder och annat.

Fakta. Flyktingkrisens ekonomi

• Bruttonationalprodukten (BNP) stimuleras de inledande åren av flyktingtillströmningen, enligt flera bedömare.

• Branscher som stimuleras är transporter, handeln, säkerhetsbranschen, SFI-lärare, tolkar, utbildningsföretag, boende.

• Migrationsverket har reviderat upp sin kostnadsprognos till 29,2 miljarder 2016 och 41 miljarder 2017.

• Regeringen har lagt en tilläggsbudget på 11 miljarder kronor. Pengarna ska framför allt gå till kommunerna.

• Den är finansierad via ökad upplåning. Längre fram kan man tvingas till åtgärder som skattehöjningar och utgiftsneddragningar för att finansiera ökade kostnader.

Källa: DN

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.