Pensionsbolagen tjänar miljarder på avgifterna som tas från spararnas kapital. Till största delen består vinsterna av bonusar som bolagen får från fonder som de förmedlar pengarna till – en sorts rabatter som de inte delar med pensionsspararna. Det visar en sammanställning som DN presenterar i dag.
Ett mycket vanligt sätt att spara till sin pension är genom en så kallad fondförsäkring. Både tjänstepension och privat sparande kan man välja att sätta in i en fondförsäkring. Den som sparar i fondförsäkring betalar ofta dubbla avgifter: först en till fondförsäkringsbolaget som administrerar försäkringen, sedan en avgift som går till fondbolaget där pengarna placeras, och som är beroende av vilka fonder man valt. De fondavgifterna brukar ofta ligga kring 1–2 procent årligen på det placerade kapitalet.
Pensionsbolaget (fondförsäkringsbolagen) fungerar här som en central där kapitalet från tiotusentals kunder samlas ihop. Men när pengarna sedan placeras i de fonder som spararna valt, då är det pensionsbolaget som är ensam kund, med mycket stort kapital att placera.
– Det gör att fondbolagen som tar emot kapitalet ger stora rabatter på förvaltningsavgifterna, så kallade kickbacks. De betalas tillbaka till pensionsbolagen, förklarar Göran Ronge, aktuarie på Finansinspektionen.
Om spararen till exempel betalar 1 procent i avgift kan fondförsäkringsbolaget få tillbaka hälften i ett slags bonus som i branschen kallas kickbacks. Eftersom det rör sig om så många miljarder i placerat kapital blir det totalt mycket stora belopp.
Mest tjänar fondförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv på det här sättet. Omkring en miljard fick bolaget ihop på överskottet från avgifter, visar den sammanställning som DN begärt av Finansinspektionen, och av detta var större delen kickbacks.
Det var efter DN:s artiklar i förra veckan om hur livbolagen förskjuter utbetalningen av pensionen med baktunga avtal, så att pensionärerna ibland hinner dö ifrån sin pension, som DN begärde ut livbolagens samtliga inkomstkällor, från den årliga avrapportering som de lämnar in.
Här framgår det att den största vinsten med att betala ut pengarna sent i livet för pensionärerna för pensionsbolagen, antagligen är att bolagen kan lägga på förvaltningsavgifter och få kickbacks under mycket lång tid.
På Finansinspektionen väckte sammanställningen som man gjort åt DN förvåning, eftersom det handlar om så stora belopp.
– Det här är en ny fråga som inte tagits upp tidigare. Man kan notera att det blir märkliga effekter när en så stor del av pensionsbolagens resultat kommer från den här posten, det är tydligt att de inte vill dela med sig av rabatterna till kunderna, säger Göran Ronge.
Inom det statliga premiepensionssystemet, PPM, finns det krav på att rabatterna förs tillbaka till spararna, ju fler kunder desto större rabatt för alla.
I DN:s genomgång ingår endast de vinstutdelande livbolagen, där vinsten går till aktieägarna.
De är 17 stycken och hade 2010 sammanlagt 2,2 miljarder i vinst på skillnaden mellan uttagna avgifter och verkliga driftskostnader, en av fyra stora inkomstkällor. Den övervägande delen bestod alltså av att de tar kundernas rabatter. Jämfört med 2009 var det nästan en fördubbling av intäkterna.