Mer än hälften av alla varsel som läggs realiseras aldrig, enligt Arbetsförmedlingens analyser. Orsaken är att företagen anser sig ha mycket att vinna på att ta i från tårna när de lägger sina varsel, enligt analyschef Clas Ohlsson.

För det första anser många företag att det är bättre att göra ett varsel som är för stort än att behöva gå igenom samma process två gånger — av såväl rent praktiska som psykologiska skäl. En annan bidragande orsak bakom övervarslen är att företagen använder det som en metod för att kunna kringgå turordningsreglerna i las, konstaterar Arbetsförmedlingen i sin vårrapport till regeringen.

- Det är helt enkelt ett sätt att skaffa sig en bra förhandlingsposition gentemot facket, säger Clas Ohlsson.

Han har dock inga åsikter om företagens sätt att använda sig av varsel.

- Det är svårt att ha någon synpunkt på det. Det är bara att konstatera att man gör så, säger han.

Frågan är dock om företagens taktik fungerar. Veli-Pekka Saikkälä, avtalssekreterare på fackförbundet IF Metall, är tveksam.

- Jag tror man gör de undantag från turordningen som man hade gjort i alla fall, även om varslen hade legat på en mer realistisk nivå. Industrin är luttrad, man är van vid att företagen kör med en massa hot om uppsägningar, nedläggningar eller att flytta utomlands, säger han.

Antalet varsel har en ganska måttlig inverkan på den faktiska arbetslöshetsstatistiken, enligt Clas Ohlsson. Däremot är det en god konjunkturindikator, eftersom det i ett skarpt läge visar vilka framtidsplaner företagen har.

- En stor del av varslen gäller industriarbetare, men det är fortfarande en mycket liten grupp bland de arbetslösa, säger Clas Ohlsson.

Den stora mängden arbetslösa är personer som är på väg ut i arbetslivet eller vars tidsbegränsade anställningar har upphört.