Företagen som vill tjäna pengar på skolklasser och idrottsföreningar har vuxit till att bli en hel bransch. Förra året sålder barnen och föräldrarna för omkring en halv miljard kronor. Det visar DN:s genomgång av över 20 företag.
I samband med terminsstarten marknadsförs erbjudanden om att tjäna pengar till skolklasser och idrottsklubbar intensivt. Kläder, godis, ficklampor, lågenergilampor och salamikorvar – eller varför inte tandborstar? De senaste åren har det skett en formlig explosion av produkter som grupperna kan sälja.
Förr sålde barn och föräldrar korv och hembakade bullar och hela överskottet gick till klubben. Nu växer det fram en hel bransch med grossister som har som affärsidé att använda de hundratusentals barnen och föräldrarna som säljare mot en mindre del av vinsten. Företagen annonserar efter klasser och klubbar i facktidskrifter, tv, radio och i tunnelbanan.
Det finns kritiker som anser att affärsupplägget snedvrider konkurrensen.
– Det har skett en professionalisering där man sätter ihop produktpaket som säljs av barnen, till stora marginaler, säger Tommy Tillgren, andre vice ordförande på fackförbundet Handels.
Konkurrensfördelarna gentemot detaljhandeln är flera:
Momsen trollas bort på slutpriset eftersom klubbar och klasser inte är skattskyldiga. Det gör att företagen får 25 procent mer betalt än konkurrenterna givet att priset till slutkonsumenten är detsamma.
Företagen får mer betalt än om de säljer till butiker, eftersom butikerna har kostnader för till exempel kylrum, lokaler och kontanthantering vilket gör att de är hårdare förhandlare och kan pressa priset mer.
Försäljningen i familjenätverken skapar socialt tryck på släkt och vänner att köpa.
Kunderna är mindre priskänsliga, eftersom syftet är att stödja barnens verksamhet.
DN:s genomgång av 22 företag visar att försäljningen ökat med cirka 40 miljoner kronor mellan 2009 och 2010. Klasserna och klubbarna sålde för uppskattningsvis drygt 500 miljoner kronor 2010. Av det behöll företagen ungefär 400 miljoner, resten gick till barnen.
Det största företaget, underklädesgrossisten Newbody, närmar sig i rask takt 200 miljoner kronor i omsättning. De senaste åren har Newbody haft en vinstnivå runt 25 procent. Normalt sett brukar en vinst på tio procent anses som en hygglig nivå.
Allt fler verkar lockas av den höga lönsamheten. De flesta av företagen har mindre än fem, sex år på nacken och några bara ett par år.
På branschorganisationen Svensk Handel har man dock inte sett någon anledning att agera.
– Vi är emot all otillbörlig konkurrens, men vi har ännu inte fått några indikationer från våra medlemmar på att det här skulle vara ett problem, säger Yvonne Ingman, vice vd på Svensk Handel.