De ekonomiska förlusterna i de japanska regioner som drabbats av det kraftiga jordskalvet kommer, baserat på den information som fanns tillgänglig på måndagen, att uppgå till 14—15 biljoner yen (cirka 1.100 miljarder kronor).

Det uppger bankjätten Credit Suisse i ett analysbrev, skriver Reuters.

Förlusterna efter jordbävningen i Kobe 1995 uppgick till 40 biljoner yen (runt 3 100 miljarder kronor).

Att de den här gången förväntas bli betydligt lägre beror, enligt Credit Suisses chefsekonom Hiromichi Shirakawa, på att antalet kommersiella fastigheter och motorvägar i de drabbade områdena är mindre.

Det har heller inte förekommit rapporter om att stora fabriker har kollapsat, säger Shirakawa.

Även om de ekonomiska utsikterna försämras får det kraftiga jordskalvet ingen omedelbar effekt på Japans kreditbetyg, meddelar kreditvärderingsföretaget Standard & Poor's.

Globala företag inom en rad branscher står inför produktionsstörningar sedan naturkatastrofen i Japan förstört vital infrastruktur och slagit ut fabriker som tillverkar alltifrån högteknologiska komponenter till stål, skriver Reuters.

Japan stod i fjol för 14 procent av den globala produktionen av datorer, hemelektronik och kommunikationsutrustning, enligt analysföretaget IHS Isuppli. I grannlandet Sydkorea är många företag kraftigt beroende av de japanska leveranserna av exempelvis elektroniska komponenter.

Minst sex japanska hamnar skadades av naturkatastrofen och vid fyra av dem kan verksamheten komma att ligga nere i månader, eller till och med år. Det uppger experter och företrädare för hamnindustrin, enligt Reuters.

De fyra svårast skadade hamnarna ligger i städerna Hachinohe, Sendai, Onahama och Ishinomaki och de två övriga i Kashima och Hitachinaka.

Aktier i europeiska försäkringsbolag föll brant på måndagen, sedan analytiker uppskattat att försäkringsbranschens kostnad för naturkatastrofen i Japan kan hamna på nära 35 miljarder dollar (cirka 220 miljarder kronor). Återförsäkringsbolagen Munich Re, Swiss Re och Hannover Re föll med 4,5—5,5 procent under förmiddagshandeln, skriver Reuters.

Katastrofen i Japan kan bli en brytpunkt för landets ekonomi, tror Jesper Edman, forskare på Handelshögskolans Japaninstitut och baserad i Tokyo.

– Jag tror det här kommer att bli en vändning i Japans ekonomiska historia. Det här är en brytningspunkt på något sätt, tror jag.

Den japanska ekonomin har haft problem sedan länge.

– Och det är problem politiskt också, man har inga starka ledare och nu händer det här som många säger är det sämsta tänkbara. Och det kan det ju också vara.

– Eller så kan det vara en nystart, men vi vet ju inte vad det blir, fortsätter Jesper Edman.

Richard Nakamura, företagsekonom vid Södertörns högskola och specialiserad på politisk ekonomi, följde noga måndagens börsutveckling. Han menar att det inte är någon tvekan om att Japan kommer att kunna resa sig igen.

– Absolut, ingen tvekan alls. Jag tycker man ska komma ihåg erfarenheterna från jordbävningen i Kobe som glömts bort i debatten. Då återhämtade sig Tokyo-börsen på en vecka. Dessutom drabbade Kobe ett mycket mera befolkningstätt område som genererade en betydligt större del av Japans BNP än vad hela Tohoku-regionen gör. Den här producerar 8—10 procent, vilket är väldigt lite jämfört med Osaka/Kobe, säger Nakamura.

Han menar att det på längre sikt finns ett positivt scenario i form av att katastrofen nu kommer att ena landet.

– Till skillnad från kanske en del andra tror jag inte det här ett domedagsscenario för japansk ekonomi. Det kommer att ge skjuts i form av att det är så mycket som ska byggas upp.

– Mycket av de 20 årens kräftgång har berott på politikernas handlingsförlamning. Det har varit ett politiskt dödläge, oppositionen gjort sitt bästa för att stoppa reformförslag, vilket gjort att det blivit en prestigematch och det har inte Japans ekonomi behövt.

Just nu är det närmast omöjligt att ha en klar bild av de mer akuta ekonomiska konsekvenserna av skalvet och tsunamin.

– Det som alla är överens om är att det här är något väldigt stort. Det här kommer att ha väldigt stor effekt på ekonomin, men utöver det är det väldigt osäkert, säger Jesper Edman.

Osäkerheten rör bland annat hur det kommer att påverka ekonomin. Inledningsvis har den japanska centralbanken pumpat ut likviditet i det finansiella systemet för att hålla i gång ekonomin.

– Yenen kan därför bli billigare vilket japanerna länge har velat.

Det finns också andra ekonomisk-politiska aspekter. Återuppbyggnaden måste finansieras.

– Kommer man använda det här politiskt för att till exempel höja skatterna, vilket man också har funderat länge på, säger Jesper Edman.

På företagsnivå nämnder Jesper Edman de japanska företagens inverkan på den globala ekonomin och dess inverkan i värdekedjan.

– De tillhandahåller väldigt mycket komponenter till saker som Iphone och Ipad till exempel, säger Edman.