– Det finns en del som tyder på att vi har relativt höga ingångslöner i Sverige, det kan påverka takten i etableringen negativt, säger Anders Forslund, chef på statliga Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).
Arbetsmarknaden är på väg att ljusna, jobben blir fler och de öppet arbetslösa färre, enligt Arbetsförmedlingens nya tal för maj. Och det gäller också ungdomarna. Att då prata om en ungdomsarbetslöshet på 30 procent, enligt SCB:s siffror, ger inte Arbetsförmedlingens prognoschef Tord Strannefors mycket för.
– Det blir ju väldigt mycket en falsk bild, säger han.
En mer sann bild är ungefär hälften av SCB:s tal, enligt honom. När SCB mäter inkluderas alla ungdomar som studerar, men som kanske hellre skulle vilja jobba.
Enligt Strannefors är inte ungdomsarbetslösheten högre nu än vad den brukar vara i ett sånt här konjunkturskede.
– Ungdomsarbetslösheten är alltid ungefär dubbelt så hög som för andra grupper, säger han.
Och det är inte den grupp som har det svårast?
– Definitivt inte, säger Strannefors.
Ungdomar är de som generellt har lättast att få jobb när det vänder. Undantaget är den grupp som har klen utbildningsbakgrund — personer som behöver hjälp med kompletterande utbildning.
Arbetsmarknadsforskare Anders Forslund, tillika tillförordnad generaldirektör på IFAU, håller med. Och han tycker att det blivit svårare för många ungdomar på arbetsmarknaden.
– Vi har en hög ungdomsarbetslöshet i Sverige, ja, säger Anders Forslund.
Forslund ser två orsaker till det. Reformeringen av gymnasiesystemet på 1990-talet där de tvååriga yrkesutbildningarna blev treåriga är en.
– Det medförde fler avhopp från gymnasiet, säger han.
Ett tuffare betygssystem spädde på ytterligare. Och det är de med knackig utbildning som har det tufft att få in en fot på arbetsmarknaden.
Den andra orsaken är dyra ungdomar, enligt Anders Forslund. Även regeringens egen expert, professor Lars Calmfors som är ordförande för Finanspolitiska rådet, har varit inne på samma linje. Mindre teori på yrkesutbildningarna och lägre minimilöner skulle underlätta övergången från studier till jobb.
Det här har försämrat ungdomarnas situation.
– Totalt sett ser det lite sämre ut för ungdomarna i dag än för runt tio, femton år sedan av de skälen, säger Anders Forslund.
Talen för ungdomsarbetslösheten har redan blivit ett slagträ i valdebatten. Och bråket vems felet är och hur siffrorna ska tolkas lär fortsätta. Det såg likadant ut för fyra år sedan.
– Bara det att rollerna nu är totalt ombytta vad gäller hur man ser på ungdomsarbetslösheten, beroende på att vi nu har en annan regering och en annan opposition, säger Forslund.