Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Forskare ifrågasätter nyttan med ekomat

Foto: Izabelle Nordfjell/TT

Vi svenskar äter nästan mest ekomat i världen. Men ekologisk mat är varken nyttigare eller bättre för miljön än vanlig mat. Tvärtom, hävdar Lars Bergström, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

En dröm, en känsla utan verklighetsförankring som framför allt handeln tjänar stora pengar på. Så förklarar Lars Bergström, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, framgången för ekologiska livsmedel.

I fjol ökade försäljningen av sådan mat med 39 procent, vilket var den högsta ökningstakten i världen.

Men nyttan av ekomat är ifrågasatt. Nu senast från Danmark där en rapport från International Centre for Research in Organic Food Systems i Aarhus som enligt vissa uttolkare visar att ekologiskt framtagna livsmedel inte är nyttigare för oss människor än den mat som produceras på konventionellt vis eller miljövänligare.

Läs mer: Kritik mot angrepp på ekologisk odling

Slutsatsen går, enligt forskarna, stick i stäv med den allmänna uppfattningen att ekomat är bättre för både hälsan och miljön.

Enligt professor Lars Bergström finns det omfattande forskning som visar att det varken finns hälsomässiga eller miljömässiga vinster med ekomat. Tvärtom.

– Samtliga experiment vi gjort visar att växtnäringsläckaget blir mycket större vid ekologisk odling.

Det stora problemet, säger han, är att skördarna bara blir runt hälften så stora vid ekologisk odling, vilket gör att den miljömässiga ”kostnaden” för varje produkt blir betydligt högre.

Maria Wivstad, föreståndare för SLU:s Centre for organic food and farming, säger att rapporten är nyanserad och bygger på en ganska stor genomgång av vetenskapliga rapporter. Hon håller dock inte med om att den stöder slutsatsen att ekologisk livsmedelsproduktion inte är bättre för miljön än ”vanlig” mat.

– Nej, jag tycker inte att man kan säga så generellt. Det finns saker som är bättre för miljön, som biologisk mångfald och mindre utsläpp av kemikalier. Det stöds även av den här rapporten, säger hon till DN.

Däremot håller hon med om att det inte går att visa på några hälsoeffekter med ekomat, trots att den enligt flera studier har visat sig innehålla högre halter av c-vitaminer och antioxidanter jämfört med vanlig mat.

– Det här är saker som är svåra att undersöka eftersom kosten som helhet och andra livsstilsfaktorer har så stor betydelse för hälsan.

Enligt den danska rapporten tycks ekologisk mjölkproduktion vara bättre för miljön, medan ekologisk uppfödning av grisar är sämre eftersom det resulterar i större kväveutsläpp än sedvanlig grisuppfödning.

”Det finns många dilemman kring ekomat. Frigående djur släpper sin avföring ute på fälten, vilket orsakar kväveutsläpp med risk för nitratläckage”, säger en av forskarna, Lizzie Melby Jespersen, till Science Nordic.

Enligt Lars Bergström lägger staten, landstingen och kommunerna miljardbelopp varje år på subventioner av ekomat – utan vetenskapligt stöd för att det är bättre för vare sig hälsan eller miljön. Det handlar dels om miljöstöd till bönderna, dels om upphandlingar av ekomat till skolor och sjukhus.

– Jag räknade ut en gång att de extrapengar som läggs på ekologisk skolmat skulle räcka till 3.000 lärare. Det tycker jag är oansvarigt av politikerna. En av orsakerna till att det ser ut som det gör är att handeln tjänar så mycket på att sälja en dröm eller känsla, säger Lars Bergström.

Ekosverige

Försäljningen av ekomat i Sverige ökade 39 procent i fjol, vilket var den högsta ökningstakten i världen enligt Ekoweb. Allra mest ökade försäljningen på Systembolaget.

Andelen ekologiska matvaror var 7,7 procent, nästan i nivå med världsettan Danmark där andelen var 8,3 procent.

Sammanlagt såldes ekologiska livsmedel för 21,5 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 15,5 miljarder 2014.

Ekologisk mat kan bedömas enligt flera kriterier, bland annat miljöpåverkan, bekämpningsmedel, energiåtgång, transporter och etiska principer.

Rättelse 2016-01-30 13:13
Artikeln har ändrats efter publicering.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.