Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Forskare tvistar om flyktingar ökar tillväxt

Kö vid gränskontroll vid Hyllie station utanför Malmö i november 2015.
Kö vid gränskontroll vid Hyllie station utanför Malmö i november 2015. Foto: Johan Nilsson/TT

Invandringen lyfter Sveriges ekonomi. När befolkningen ökar ges möjlighet till högre tillväxt, menar professor Bo Malmberg vid Stockholms universitet. Men hans resonemang får underkänt av professorskollegan Per Lundborg.

De nya svenskar som har kommit under 2000-talet ger Sverige en ny åldersstruktur. Andelen i yrkesaktiv ålder ökar och försörjningstrycket från de äldre blir inte lika stort som man tidigare trodde. I stället ges förutsättningar för en varaktigt högre ekonomisk tillväxt.

Detta hävdas i en ny rapport som publiceras på onsdagen, av en forskargrupp under ledning av Bo Malmberg, professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet.

Beställare av rapporten är Delegationen för migrationsstudier, Delmi – en kommitté under regeringen.

Bo Malmberg och de andra rapportförfattarna utgår från ett demografiskt perspektiv. De konstaterar att invandringen under 2000-talet i verkligheten har blivit betydligt högre än vad Statistiska centralbyrån, SCB, räknade med i sin befolkningsprognos från 2000.

Det rör sig om 50 000 personer per år, i stället för väntade 15 000. Nettoinvandringen under de senaste 15 åren uppgår till 750 000 personer.

Övergången till att Sverige ger tillfälliga uppehållstillstånd, i stället för permanenta, gör det svårare för invandrare att komma i arbete.

De som har kommit till Sverige är huvudsakligen personer i yrkesaktiv ålder eller yngre. Däremot är gruppen som är över 60 år mycket liten. Det betyder att svenska arbetskraften kan bli betydligt större, konstaterar Bo Malmberg.

– Vi talar om vilka långsiktiga möjligheter som ges när befolkningen ökar och ges en annan ålderssammansättning. Erfarenheterna från tidigare invandring, till exempel från Bosnien på 1990-talet, är att flertalet förr eller senare kommer i arbete, säger han till DN.

Bo Malmberg utgår från att så blir fallet, även denna gång. Han menar att integrationen kan ta längre tid när många kommer till Sverige under kort tid som vid flyktingvågen 2015. Men i längden kommer de nyanlända att hitta sig försörjning och ge sitt bidrag till ekonomin.

– Det gäller inte enbart att Sverige får en större BNP, totalt sett, utan även att BNP per invånare ökar, poängterar han.

Samtidigt är det viktigt att dessa ekonomiska möjligheter tillvaratas. Bo Malmberg anser att den förda politiken delvis motverkar detta syfte:

– Övergången till att Sverige ger tillfälliga uppehållstillstånd, i stället för permanenta, gör det svårare för invandrare att komma i arbete. Men det är min personliga uppfattning – och inget som vi skriver om i rapporten, betonar han.

Det hindrar inte att rapporten kan bli kontroversiell, fastän på annat sätt. Delmi har låtit den granskas av Per Lundborg som är nationalekonom och professor i internationell migration och etniska relationer vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.

Författarna har gjort det enkelt för sig och gör för stor affär av demografin.

Per Lundborg ger rapporten underkänt när det gäller metod och ansats.

– Författarna har gjort det enkelt för sig och gör för stor affär av demografin. De har räknat på ett mekaniskt sätt, utan att ta hänsyn till om det gäller arbetskraftsinvandrare eller flyktingar. Inte heller tar de hänsyn till skillnader i utbildningsnivå mellan olika grupper, framhåller han.

Enligt Per Lundborg är orsaksammanhangen betydligt mer komplexa. Därför kan man inte på förhand avgöra om invandring bidrar positivt till BNP-tillväxten. Motsatsen är också möjlig.

Det räcker inte att flertalet, på lång sikt, får jobb – utan gäller också hur lång tid som de innan dess måste försörjas av andra. Utbildning och lönenivåer påverkar också kalkylen.

Men perspektivet kan inte enbart vara ekonomiskt, poängterar han.

– Det är inte i syfte att höja BNP som Sverige tar emot flyktingar, utan det handlar om en humanitär insats där man får vara beredd på kostnader.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.