Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Förslag: Kvinnor får läsa it utan lån

Kvinnor som studerar it på universitet ska få studieskulderna avskrivna. Upp mot en miljard kronor ska satsningen få kosta.

Det är ett av förslagen som Digitaliseringskommissionen överlämnar till regeringen i dag.

Nästan hälften av de svenska it-utbildningarna har mindre än 15 procent kvinnliga studenter. På många av utbildningarna är andelen kvinnor bara några få procent.

För att ändra på det föreslår den regeringstillsatta Digitaliseringskommissionen att kvinnor som söker sig till dessa helt ska slippa studielån. När de har tagit sin examen ska lånet helt avskrivas. Dessutom ska bidragsdelen ”nollställas” så att personen får möjlighet att gå en helt ny utbildning om hon skulle ångra sig.

– Det här ska ge tjejerna en möjlighet att testa utbildningen utan att ta risken. De ska i efterhand kunna påbörja en ny utbildning och göra en karriärväxling, säger Jan Gulliksen, ordförande i Digitaliseringskommissionen.

Foto: YAY Media AS / Alamy
Foto: Alamy

Uppemot 5 000 kvinnor kan få ta del av gratislånet, enligt kommissionens beräkningar. Satsningen kan kosta från några hundra miljoner kronor till strax över en miljard kronor, beroende på hur snabbt målen uppnås. Tanken är att kvinnor ska ha rätt till lånefria studier tills 30 procent av de studerande är kvinnor. Därefter räknar Digitaliseringskommissionen med att jämställdheten fortsätter öka av sig själv. Beräkningarna bygger på att det kan ta mellan tre och sex antagningsomgångar att nå denna nivå. Vissa utbildningar har en antagning per år medan andra har en antagning både på vår- och höstterminen.

Av 158 större it-utbildningar i Sverige har 76 så låg andel kvinnliga studenter att de kvalificerar sig för avskrivna lån och bidrag. I dag är ökningen av andelen kvinnor som läser it-utbildningar på högskolor och universitet nästintill obefintlig, 0,6 procentenheter per år.

Foto: Digitaliseringskommissionen– Obalansen tenderar att cementeras. Man har försökt att komma till rätta med den ute på högskolorna, men i den här takten kan vi hålla på hur länge som helst, säger Jan Gulliksen.

Varför är det ett problem att så få kvinnor studerar it?

– Digital teknik ökar i alla tänkbara arbetssammanhang, inte bara i traditionellt manliga arbetsuppgifter. Om vi har en bransch där verktygen ska programmeras och designas med väldigt få kvinnor får vi en skev kunskapsbild. Vi behöver fler kvinnor för att kunna skapa bättre teknik.

– Andelen tjejer som går natur i gymnasiet är redan mer än 50 procent, så intresset är stort bland tjejer. Men av någon anledning faller de bort från it när de når högre utbildning. Det är de som redan är intresserade vi inriktar oss på.

Betänkandet, där förslaget ingår, överlämnas till it-minister Mehmet Kaplan på tisdagen.

Foto i text: Digitaliseringskommissionen

Fakta. Fler förslag

Kommissionen föreslår också att svenska myndigheter ska fasa ut vanlig postanvändning under en treårsperiod. Den ska ersättas av en elektronisk brevlåda för alla som inte aktivt väljer att ha papperspost kvar. Vissa juridiska hinder för detta finns dock.

I tidigare förslag har Digitaliseringskommissionen förespråkat att ett skatteavdrag för it-tjänster, liknande rut-avdraget, införs.

Digitalseringskommissionen tillsattes 2012 av dåvarande it-minister Anna-Karin Hatt (C). Den har fortsatt under nuvarande it-ministern Mehmet Kaplan som tillsatte en ny expertgrupp.

Betänkandet som överlämnas på tisdagen är kommissionens sista ordinarie rapport, men i förra veckan beslutades att arbetet fortsätter i  ytterligare ett år.

Läs mer. Kvinnor i It-branschen
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.