Regeringens globaliseringsråd har slitit i mer än två år med frågan hur Sverige ska anpassa sig till en förändrad värld. Men när finansminister Anders Borg (M) genast gör tummen ner blir förslagen svårt att förverkliga.
Globaliseringrådet är resultatet av ett vallöfte från den borgerliga alliansen, efter dansk förebild. Men i Danmark var det statsminister Anders Fogh Rasmussen som ledde rådet, vilket gav en hög status. I Sverige gick posten som ordförande till högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg (FP), som sedan dess har avgått som partiledare.
Rådets ställning gentemot regeringen har inte blivit tydligare av att fem ministrar ingår. Formellt har statsråden inte bundit sig för förslagen i den nu presenterade slutrapporten, där Lars Leijonborg själv har varit en av huvudförfattarna. Parallellt med detta har rådets kansli lagt fram sin egen rapport med betydligt mer långtgående förslag.
Som kunskapsbank kan detta fungera, med allt material som Globaliseringsrådet tagit fram. Men faran finns nu att arbetet stannar på idéstadiet, eftersom det inte är förankrat hos nyckelpersoner i regeringen som statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg.
Till DN Ekonomi framhåller Anders Borg att det i nuläget inte finns något budgetutrymme för de reformer på 40 miljarder kronor som rådet föreslår. Han menar dessutom att det längre fram behövs delvis andra prioriteringar än vad rådet tänker sig. På finansministerns åtgärdslista står utökat jobbskatteavdrag, när Globaliseringsrådet i stället vill slopa värnskatten.
Detta handlar om vad som ska göras under nästa mandatperiod, om alliansregeringen sitter kvar. I så fall fortsätter Anders Borg som finansminister, medan Globaliseringsrådet är upplöst och kan inte göra sin stämma hörd.