Första AP-fonden, statens tredje största pensionsförvaltare, sticker ut hakan i bonusdebatten. Rörlig ersättning kan vara bra, enligt fondens ägaransvarige.
Och kvotering bör enligt fonden undvikas, trots en klar brist på kvinnor i bolagsstyrelserna.
Första AP-fonden, med 23 miljarder kronor investerade i 58 svenska bolag, kommer trots regeringens nya riktlinjer att fortsätta stå upp för bonusprogram. Så länge de är "väl genomtänkta" och utvärderas noga.
Om programmen skulle vara mer generösa än gränserna i regeringens riktlinjer är sekundärt enligt Ossian Ekdahl, ägaransvarig hos fonden.
- För att kunna ha någon chans att påverka måste vi vara en trovärdig förhandlingspart. Vi kan då inte gå ut i förväg och kategoriskt säga nej till alla program som inte uppfyller riktlinjerna, då kommer vi inte att kunna påverka någonting, säger han till TT.
Samtidigt riktar han en känga mot den svepande bonuskritik som förekommit i finanskrisens kölvatten.
- I den allmänna debatten skylls ibland hela finanskrisen på att folk haft rörliga ersättningar. Så är det inte. Det kan finnas vissa samband, där rörliga ersättningar drivit upp onödigt risktagande. Men då har det varit felaktigt konstruerade program.
I korthet går regeringens riktlinjer, som kom i april, ut på att anställda inte får ha mer än två månadslöner i rörlig ersättning och att ledningsgruppen inte ska ha något rörligt alls.
Rörliga ersättningar i svenska bolag är betydligt lägre än i övriga Europa och USA, konstaterar Ekdahl. Han tycker dessutom att rörlig ersättning kan vara "ett bra sätt att påverka hur ett bolag styrs".
Fonden kommer inte att godkänna nya bonusprogram om tidigare program inte har utvärderats tillräckligt, enligt Ekdahl.
Enligt en ägarrapport från fonden, som publiceras i veckan, ställer han sig samtidigt tvekande inför en kvoteringslag för att få in fler kvinnor i svenska bolagsstyrelser.
- Det bästa vore om ägarna och bolagen kunde lösa det här själva. Men det är dags att det börjar hända något, säger han.
I Norge finns sedan tre år en lag som kräver att minst 40 procent av ledamöterna i de stora bolagen på Oslobörsen måste vara kvinnor. Detta har lett till att andelen kvinnor i norska bolag generellt har ökat till drygt 30 procent, vilket kan jämföras med 19,5 procent i de svenska börsbolagens styrelser.
- Om det inte händer något har jag full förståelse för att fler och fler kommer att vilja införa en kvoteringslag, säger Ekdahl.