Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Försvaret kräver 4 miljarder kronor mer per år

Det krävs fyra miljarder kronor per år i höjda försvarsanslag om Sverige ska kunna få ett så pass bra försvar som ledande politiker vill ha, meddelar Försvarsmakten. Men signalerna från försvarsdepartementet är kärva.

Med de nya friska miljarderna kan försvarsförmågan höjas i fem steg, så snabbt och bra som möjligt, för att nå en ”robust bottenplatta” och krigsförbanden kan verka fullt ut, enligt Försvarsmaktens generaldirektör Peter Sandwall.

– En stärkt ubåtsjaktförmåga finns med i de fem steg vi skissar på, men vi får en förbättrad förmåga i alla stridskraftslag, säger han.

Det handlar om försörjning av personal, materiel, fler och bättre övningar. Beräkningarna bygger inte på värnplikt, men en ny grundutbildning av yrkesmilitärer.

Men extramiljarderna räcker ändå inte till flera av de materielanskaffningar som politikerna i Försvarsberedningen – i praktiken Alliansen och Socialdemokraterna – har efterfrågat. För att bland annat köpa 70 i stället för 60 nya Gripen-plan, ett långräckviddigt robotsystem och en ubåt extra måste ytterligare 15 miljarder kronor skjutas till framför allt från 2020, anser Försvarsmakten.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) väljer att inte kommentera Försvarsmaktens siffror utan hänvisar till sin statssekreterare Jan Salestrand.

– Det var väl inte oväntat, vi har väl haft en någorlunda uppfattning om var det skulle hamna. Nu får vi se när vi ska titta på detta, dels vad de har i sin grundplan och de tilläggsönskningar som finns här, säger han till TT.

Möjligheterna att få fram så mycket nya pengar vill han inte kommentera i detalj.

– Jag tror att alla inser att den här summan är det väl kanske inte någon som förväntar sig att man kan ta fram, alla de pengarna. Om vi ska ta fram mer pengar utöver det som finns, blir det väl en diskussion om när vi får se innehållet, säger Jan Salestrand.

Ordföranden i riksdagens försvarsutskott Allan Widman (FP) anser att politikerna måste öppna plånboken.

– Det är en så grundläggande fråga för den svenska nationen att de pengarna måste bara fram. Alla måste stå tillbaka för att vi ska orka med denna satsning, säger han till TT.

Moderaternas försvarstalesman Hans Wallmark är inte lika tydlig.

– Jag utgår ifrån att försvarsdepartementet nu granskar siffrorna och att det sedan ligger till grund för de fortsatta samtalen. Nu är det viktigt att regeringen ger besked om hur man ser på detta och vilka prioriteringar man vill göra, så får vi förhålla oss till det, säger han.

Försvarsmaktens prislapp är ett inspel i de förhandlingar som pågår mellan regeringspartierna och Alliansen inför den proposition som ska läggas i april. Då ska den försvarspolitiska inriktningen för perioden 2016–20 stakas ut.

Alla, inklusive Miljöpartiet som tidigare velat sänka försvarsanslagen, säger sig nu godta ökade utgifter. Frågan är dock hur svårsmält ett så pass kraftigt ökat anslag är för det mindre regeringspartiet.

MP:s försvarstalesman Jakop Dalunde vill inte kommentera ÖB:s specifika siffror, men skriver i en kommentar att ”vi är redo att diskutera anslagen. Men det gör vi inom ramen för processen med inriktningspropositionen och budgeten”.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.