Det framgår av en färsk rapport om södra Kinas elektronikindustri från den Hongkongbaserade påtryckargruppen Sacom och kampanjen Make IT fair.
– Vad gäller fabrikernas arbetsklimat och arbetsledning finns det väldigt mycket kvar att önska, och det är oklart om Foxconns föregivna lönehöjningar gäller mer än hälften av de anställda, säger Sacoms Debby Chan som är på Sverigebesök.
– Därför uppmanar jag verkligen svenska företag att använda den konsumentmakt som ligger i deras offentliga elektronikupphandling för att öka pressen på de kinesiska legotillverkarna.
Taiwanesiska Foxconn är världens största kontraktstillverkare av data- och elektronikkomponenter, med uppdrag åt Apple, Sony Ericsson, Dell, Nokia med flera.
Förra våren och sommaren tog elva Foxconnarbetare livet av sig, tio av dem i Shenzhen.
Företaget har ofta anklagats för att driva sina stora fabriker som rena arbetsläger.
Bara i Shenzhen arbetar en halv miljon människor för Foxconn. De stora anläggningarna, med enorma fabriksgolv och sovsalar, fungerar som egna samhällen. Arbetsdagarna vid löpande bandet är ofta elva timmar långa, sex dagar i veckan.
De anställda tillåts inte prata med eller ens le mot varandra. De tvingas stå oavbrutet under tiotimmars nattpass, vilket anses befrämja produktiviteten. Arbetet ska gå extremt snabbt. Att svimma vid löpande bandet är inte ovanligt – något som fram till nyligen ledde till kännbara böter för den anställde.
Efter självmorden höjde Foxconn, enligt egen utsago, månadslönerna till 2.000 yuan(ungefär lika mycket i kronor), en lön som det nätt och jämnt går att leva på.
– Grundlönen höjdes till 1.200, rättar Debby Chan.
– För att nå upp till 2 000 ska du dels ha varit anställd minst sex månader, dels anses vara värd det. Av de 50 arbetare vi talade med i november hade bara hälften så hög lön.
För de flesta är övertidsarbete fortfarande ett måste. Före självmordsvågen var över 100 timmars övertid per månad vanligt. Sedan dess har Foxconn siktat på max 86 timmar, för att så småningom nå Kinas lagstadgade övertidstak på 36 timmar.
De stora skaror villiga och billiga migrantarbetare från Kinas inre som hittills fyllt fabrikerna börjar nu glesna. Ett nytt sätt för IT-industrin att få billig och flexibel arbetskraft är att ta in ”praktikanter” på tre till sex månader från provinsernas yrkesskolor.
Många saknar helt koppling till elektronikindustrin. I stället handlar det om att provinsernas lokala styren skriver avtal med elektronikfabrikerna, sannolikt i hopp om investeringar. Och ställer studenterna inte upp får de inte ut sina examina, konstaterar Debby Chan:
– En kille jag träffade pluggade farmakologi och hade fått praktik på en läkemedelsfabrik. Men det blev uppskjutet när hans skola i stället beordrade honom till Foxconn.