När statsminister Göran Persson säger att det nya pensionssystemet kommer att bli impopulärt så fort svenskarna lärt sig hur det fungerar har han säkert rätt.

Sedan socialdemokraterna gjorde upp om pensionerna med moderaterna, folkpartiet, centern och kristdemokraterna har väl de flesta förstått att det finns ett starkt samband mellan lönen och pensionen. Men hittills är det nog långt i från alla som har begripit hur nyordningen påverkar den egna ekonomin.

För det är ingen tvekan om att 40-talisterna är den sista generation som kan gå i pension vid 65 års ålder med en hyfsad pension. Liksom att de som är yngre kommer att behöva jobba längre.

Ett skäl är att vi blir allt äldre. Den summa pensionspengar var och en hinner få ihop till 65 års ålder ska alltså räcka under en längre tid som pensionär.

Försäkringskassans huvudkontor, tidigare Riksförsäkringsverket, har räknat ut hur mycket lägre pensionerna blir i det nya systemet.

I dag får en 65-åring ungefär 65 procent av lönen i pension från staten. En 50-åring kan i värsta fall få nöja sig med 55 procent och en 25-åring med 48 procent. Till det kommer tjänstepensionen med ytterligare ungefär 10 procent av lönen.

Det betyder att en 50-åring måste jobba till 66 års ålder och en 25-åring till 67 års ålder för att få en lika stor andel av lönen i pension som de som lämnar arbetslivet vid 65 års ålder i dag.

Ett annat skäl till att framtidens pensioner kan bli lägre är att de höjs och sänks i takt med hur den svenska ekonomin utvecklas. Med hög tillväxt stiger pensionerna. Med låg eller ingen tillväxt alls står pensionerna stilla eller minskas.

Den här säkerhetsventilen som populärt brukar kallas "bromsen" finns för att garantera att pensionssystemet håller. Om pensionssystemets skulder, det vill säga alla intjänade pensionsrättigheter, blir högre än tillgångarna slår bromsen till.

Bromsen påverkar förstås hur mycket pengar de som gått i pension får. Men också hur stor summa de som fortfarande är kvar i arbetslivet lyckas spara ihop på sina pensionskonton. Slår bromsen till vid upprepade tillfällen betyder det mindre pengar på pensionskontot och i slutänden lägre pension.

Om och i så fall hur ofta bromsen kommer att slå till de närmaste decennierna är det ingen som vet. Och profetiorna varierar beroende på vem man frågar.

Nu verkar statsminister Göran Persson ha sällat sig till den falang som tror att det kan bromsas en hel del framöver.