Friskolor konkurrerar med överbetyg

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Många friskolegymnasier ger sina elever högre kursbetyg än de fått i resultat på nationella prov. I mattekurserna på de teoretiska linjerna är det inte ovanligt att varannan elev höjs jämfört med kursprovet. På de kommunala skolorna är det färre elever som får överbetyg, visar DN:s granskning.

Många friskolegymnasier ger sina elever högre kursbetyg än de fått i resultat på nationella prov. I mattekurserna på de teoretiska linjerna är det inte ovanligt att varannan elev höjs jämfört med kursprovet. På de kommunala skolorna är det färre elever som får överbetyg, visar DN:s granskning.

Så läser du kartan: De gröna prickarna är gymnasier som har gett upp till 15 procent av eleverna högre betyg. De gula är gymnasier som har gett 15-30 procent av eleverna överbetyg. De röda är från 30 och uppåt, max är 89 procent. (Detta gäller MA2C)

– Jag är inte förvånad över att man ser ett sånt mönster. Skolor kan konkurrera med andra medel än en bra utbildning, exempelvis genom generös betygsättning, säger skolforskaren Jonas Vlachos.

Annons:

Två gymnasier, de ligger ett par kilometer från varandra i Jönköping. Det ena är en friskola, John Bauer-gymnasiet. På kursen i Ma2C förra året fick 64 procent av eleverna högre betyg än vad provresultatet motiverade. På kommunala Per Brahe-gymnaiset var det däremot bara 4 procent av eleverna som fick högre betyg.

Detta är ett mönster som går igen i DN:s granskning av gymnasiernas betygsättning, även om skillnaden inte är så markanta.

I alla stora jämförbara kursprov är det en större procentuell andel friskoleelever som höjts än kommunala.

I den nya studieplanen från 2011 är de största genomsnittliga skillnaderna i kurserna MA1C och MA2C, naturvetarnas och teknikernas matte.

I MA1C till exempel fick 33 procent av friskoleeleverna högre kursbetyg än i kursprovet, jämfört med de kommunala elevernas 23 procent.

– Då ska man också veta att detta troligen är en underskattning av skillnaden, eftersom vi i en rapport till Skolinspektionen funnit att friskolorna också rättar de nationella proven generösare än de kommunala skolorna, säger skolforskaren Jonas Vlachos på Stockholms universitet.

Enligt Skolverket, som tagit in uppgifterna för att analysera skillnaderna senare i vår, syns samma mönster i en tidigare rapportering.

Chefen för uppföljningsenheten på Stockholms skolförvaltning, Christer Blomkvist, som arbetat länge med den här typen av frågor, tycker att uppgifterna är intressanta.

– Det tyder på att de skulle vara systematiska skillnader mellan friskolegymnasier och kommunala gymnasier, det är något som vi inte kunnat se tidigare. I grundskolorna, som vi sysselsatt oss mest med hittills, har det varit rätt stora individuella skillnader i betygsättningen mellan skolorna, men inte det här mönstret. Det här kräver mer forskning, säger han.

Enligt Christer Blomkvist surras det mycket om att friskolorna skulle ge högre betyg, men det har inte funnits något handfast som belägger det.

För Stockholms kommuns del är inte heller trenden lika tydlig i granskningen, det varierar mellan proven. I fyra av sju stora kursprov ligger friskolorna högst, bland annat Ma2C.

Att det skiljer sig åt mellan resultat på det nationella provet och kursbetyget måste inte vara något konstigt, enligt Skolinspektionen. Läraren ska väga in hela en elevs prestation och kunskaper. Men avviker betygsättningen mycket från det nationella provet måste man ha ett bra underlag till varför. På små skolor med till exempel bara en mattelärare kan det gå snett. Det finns fall där läraren ansett att resultatet i ett kursprov bara kan höja en elevs betyg, inte sänka.

Flera av dem som DN intervjuat ser en risk i hur systemet nu är uppbyggt, med skolor som konkurrerar hårt om eleverna – och en överetablering av friskolor som kämpar för sin överlevnad. Betyget kan bli ett konkurrensmedel.

Det är också flera gymnasiekoncerner som vuxit kraftigt de senaste åren som sticker ut i undersökningen, till exempel John Bauer-gymnasierna, Mikael Elias-gymnasierna och Thoren business school.

Enligt Ted Åkerberg, rektor på Mikael Elias- gymnasiet i Falun, beror deras höga differens (över 90 procent höjda elever i MA1C) på att kursprovet inföll tidigt under deras kursperiod, och eleverna hade inte läst alla delar som ingick.

När det gäller Calmare Internationella skola, som toppar den andra tabellen, har läraren glömt att skicka in elevernas resultat på den muntliga delen av provet, förklarar rektorn Mattias Mild.

Läs mer:

Skolorna som sätter högst betyg

0 . Per sida:

Andra har läst

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

generalis500
Foto:AFP, Reuters

 Jihadist pekas ut för 150 mord. Amerikansk general: Det kommer ta tid. 7  4 tweets  3 rekommendationer  0 rekommendationer

 Hundratals människor har varit fångar. Kurder bryter Sinjar-belägring.

heathrow12
Foto:Alamy

 Var på väg till Syrien. Planet flickan satt i hade taxat ut – men polisen lyckades avbryta starten. 23  9 tweets  14 rekommendationer  0 rekommendationer

rikast
Foto:DN/TT

 De fick högst lön. Toppar listan i år igen – drygar ut försprånget.

 Miljonbelopp. Cheferna på börsbolagen fick stora lönelyft.

Annons:
putin
Foto:AP

 Inte längre singel. Annars så förtegna Putin pratade om kärlek. 11  3 tweets  8 rekommendationer  0 rekommendationer

 ”Vill säkra viktiga intressen.” 7.000 soldater som bland annat är experter på elektronisk krigföring.

flyg
Foto:AP
mus2
Foto:Alamy

 Spindelnät hittat vid inspektion. Väggar, lister och utrustning hade ”intorkad smuts i flera lager”. 74  16 tweets  56 rekommendationer  2 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: