Ekonomi

Fula morötter tar plats i matbutikerna

Förut kasserades var tredje ekologisk morot från Widegrens gård på Gotland för att de inte var tillräckligt snygga. Men i år ska även de mindre perfekta få åka med till affären när Coop i  höst börjar sälja ”roliga” grönsaker.

– Morötter är mycket känsliga växter med svag karaktär. Stöter de på motstånd när de bildar sin rottråd ger de snabbt upp och skickar ut fler, säger Olof Ansén.

Han plockar upp en morot med flera ”ben” ur den stora trälåren där en del av dagens skörd ligger.

På just den här åkern är skörden ovanligt ojämn, nära två av tre morötter har ett utseende som är roligt att titta på men som hittills har hindrat dem från att få ligga på grönsakshyllan i affären.

Fältet såddes tidigt och en anledning till skönhetsfelen kan vara den kalla och blöta våren, men säkra på den verkliga orsaken är varken Olof eller storebror Jakob.

– Det är lite mystiskt och det gör odlingen rolig och utmanande, säger Jakob Ansén.

Bröderna, 38 respektive 31 år gamla är uppvuxna på en gård i trakten, men sedan i juli är de nya ägare till Widegrens Gård AB. Säljare är ett annat brödrapar, Olof och Dan Widegren, och övergången har skett gradvis under tre år.

Någonstans måste vi ändra våra vanor. Om vart fjärde barn i världen lider av undernäring kan inte vi rata ätbar mat

Odlingarna och packeriet ligger nära Roma, ett par mil öster om Visby. Vägen dit kantas av åkrar och skyltar med mejeri med osttillverkning, mikrobryggeri och gård med nötkött av hög kvalitet. Det känns som att besöka Gotlands skafferi.

Förra året skördade Widegrens cirka 2 000 ton ekologiska morötter, en knapp tredjedel, 600 ton, var inte perfekta. Andelen stämmer väl överens med de studier som Jordbruksverket har gjort och som visar att svinn för morötter i odlingsledet ligger på drygt 27 procent. De udda morötterna når aldrig konsumenterna, de platsar inte i affärerna.

– De som inte har perfekt utseende går till djurfoder, biogas ­eller kanske juice, säger Jakob Ansén.

Kilopriset har varit en bråkdel jämfört med de andra.

– Vi har tyckt att det är bra att det kommer till någon användning. Ersättningen är låg, vår vinst är att vi slipper hantera det, säger Olof Ansén.

Men i år blir det annorlunda. När Coop, som första svenska butikskedja, i höst drar igång försäljning av ”roliga” grönsaker så kommer de udda morötterna att finnas i butikerna, precis som de med perfekt utseende.

– Någonstans måste vi ändra våra vanor. Om vart fjärde barn i världen lider av undernäring kan inte vi rata ätbar mat. Då använder vi jordens resurser i onödan och kan ställa till det för framtida generationer, säger Jakob Ansén.

Skördemaskinen rör sig längs morotsraden i makligt tempo. Efter flera månader i jorden dinglar nu morötterna som i en skidlift uppåt längs maskinens sida, jord trillar av, blasten knipsas bort och moroten landar i en trälår på andra sidan.

Ekologisk odling är krångligare än konventionell. Ekologiska morötterna sås senare för att ogräset ska komma upp först och kunna tas bort, dessutom skördas de lite tidigare innan risken för insektsangrepp ökar på hösten. Eftersom kemiska bekämpningsmedel inte används är det manuellt arbete som gäller.

– Varje dag har vi 28 personer som rensar ogräs, totalt har vi 75 ungdomar på anställningslistan under sommaren, berättar Olof Ansén.

Skörden pågår normalt från slutet av juli fram till slutet på oktober. Därefter lagras morötterna i kylrum. Överraskande nog för en lekman är försäljningen av morötter störst i januari.

– Det är vi och träningsanläggningarna som har högsäsong då. Morötter är billiga och hälsosamma, skrattar Olof Ansén.

Brödernas morötter levereras till Gotland, Stockholm och Mälardalen. Förra året räckte skörden till april, efter det var det importerade ekologiska morötter i affärerna. Nu är förhoppningen att de svenska ekologiska morötterna ska räcka längre fram under våren.

– Morötterna ser kanske konstiga ut, men de smakar likadant. De kanske är lite svårare att skala, säger Olof Ansén.

Tusentals ton mat når aldrig konsumenten

Tusentals ton mat som produceras i Sverige lämnar aldrig gården där de odlats. En del har låg kvalitet men många är helt enkelt inte snygga nog. Men ett smygtest som Coop har gjort visar att konsumenterna gillar udda grönsaker.

Mer än var fjärde morot, var tionde lök och var sjunde potatis som odlas i Sverige lämnar aldrig gården och kommer ut i butikerna, visar studier som Jordbruksverket har gjort.

Hur stor andel som ratas på grund av sitt utseende är oklart men enligt uppskattningar från Sveriges lantbruksuniversitet gäller det ungefär hälften av de kasserade morötterna.

– De höga kraven från konsumenter på hur grönsakerna ska se ut är en stor anledning till att de inte ­säljer och därför köper inte butikerna in varorna, säger Ulrika Franke, projektledare på Jordbruksverket.

Totalt handlar det om 400 000 ton livsmedel som produceras i landet som aldrig når konsumenterna. Grönsaker plöjs ned, blir djurfoder eller går till biogas.

Som DN tidigare har berättat har butikskedjor i bland annat Frankrike och Storbritannien startat kampanjer där de säljer de udda grönsakerna, eller ”de ärrade hjältarna”, som fransmännen kallar dem.

I oktober kommer ska de icke perfekta grönsakerna börja säljas. Och kunderna verkar ta de udda växterna till sina hjärtan.

– Vi hade en smygpremiär i Karlshamn, varorna tog slut på en gång. Och vi fick snabbt närmare 25 000 gilla på Facebook, säger Louise König, hållbarhetschef på Coop.

Ulrika Franke tycker att initiativet är bra:

– Ur ett miljöperspektiv är det väldigt bra att mer livsmedel som produceras blir just livsmedel och inte foder eller biogas, eftersom det är ett slöseri med resurserna. Och jag hoppas att det även ökar lönsamheten för jordbrukarna, säger Ulrika Franke.

Varken Axfood eller Ica har just nu några planer på att sälja udda grönsaker. Runt 89 miljoner ton mat kastas varje år i EU-länderna, visar en undersökning som presenterades nyligen. Nästan 80 procent av matsvinnet går att undvika, enligt forskarna.

EU har som mål att svinnet ska halveras till 2020.

Fakta. Svinn i jordbruket

I Sveriges jordbruk produceras varje år cirka 400 000 ton mat som aldrig lämnar gården.

Enligt en nordisk rapport om svinn i primärproduktionen är andelen för vissa livsmedel:

Morot: 26 procent.

Lök: 13 procent.

Potatis: 16 procent.

Mjölk: 0,3 procent.

Flera faktorer påverkar svinnet, enligt rapporten: förluster vid skörd, sänkt kvalitet vid lagring och bortsortering på grund av utseende.

Källa: Jordbruksverket.