Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Global utveckling

Barnsoldaten Ingrid, 15, fritogs från gerillan i Colombia

Ingrid var 14 år när hon rövades bort, våldtogs och tvingades bli barnsoldat i ELN-gerillan.
Ingrid var 14 år när hon rövades bort, våldtogs och tvingades bli barnsoldat i ELN-gerillan. Foto: Jesper Klemedsson

Imorgon torsdag inleder Colombias regering – efter 52 år av krig – fredssamtal med landets andra stora gerillagrupp, ELN.

Samtidigt pågår intensiva förhandlingar med vänstergerillan Farc för att rädda det fredsavtal som nyligen underkändes i en folkomröstning.

En stor del av de två gruppernas soldater är tvångsrekryterade minderåriga. DN Global Utveckling har träffat 15-åriga Ingrid som kidnappades av gerillan.

Varningen spreds snabbt genom lägret. Stridsflyg var på ingång. Lampor och datorer släcktes och lägereldar stampades ut.

– Jag minns att jag stod upp, sen vet jag bara att jag låg ner på marken. Det låg ett bord över mig. Jag kröp, sparkade av mig stövlarna och lyckades hitta en grop i marken där jag gömde mig. Senare har jag fått höra att de släppte tre bomber. Runt omkring mig pågick skottlossning. Jag låg stilla tills gryningen kom. Det gjorde ont när jag andades och blödde i sår överallt, säger Ingrid, 15 år och tidigare medlem av ELN-gerillan, när DN Global Utveckling träffar henne i Colombia.

När solen började gå upp och skottlossningen slutat försökte Ingrid krypa ut ur gropen. Hon stoppades snart av soldater ur den colombianska armén. Stora delar av det kompani på 200 ELN-medlemmar som Ingrid ingått i hade lyckats fly. Tre dödades.

Soldaterna pekade på henne med sina vapen. När hon försökte resa sig vek sig benen under henne. Soldaterna hjälpte henne upp, gav henne vatten och kallade på sjukvårdare som förband henne. Snart låg hon i en helikopter på väg över djungeln till ett militärsjukhus.

– Jag tänkte på min mamma, att hon inte visste var jag var. Jag grät och oroade mig för min familj, säger Ingrid.

På sjukhuset opererades hon. Förutom flera djupa skärsår hade hon knäckt flera revben. När hon vaknade upp efter operationen fanns en kvinnlig polis vid hennes säng. Polisen berättade för Ingrid att hon var där för att skydda henne. Som minderårig har hon rätt till visst skydd, enligt colombiansk lag. Bland annat får armén inte förhöra barn.

Jag tänkte på min mamma, att hon inte visste var jag var. 

Efter två dagar dök en försvarsadvokat upp. Hon ställde en rad frågor till Ingrid, om hur soldaterna behandlat henne och om hon visste var hennes familj fanns. Det visste hon inte. Efter en månad på sjukhuset placerades hon av den colombianska socialtjänsten på ett mottagningscenter för före detta barnsoldater.

Ingrid är långt ifrån ensam. Några exakta uppgifter finns inte, men enligt en colombiansk barnrättsorganisation kan uppemot var fjärde medlem i de olika väpnade grupper som finns i landet vara under 18 år. Colombias socialtjänst har de senaste 16 åren tagit hand om närmare 6.000 barnsoldater.

Att rekrytera barnsoldater har länge varit en strategi bland landets gerillagrupper och paramilitära styrkor. Värst utsatta är barnen hos de marginaliserade grupperna av ursprungsbefolkning och svarta befolkning, i några av Colombias fattigaste regioner. Där fler än varannan invånare lever i fattigdom är det lätt att locka barn med löften om pengar.

En ung pojke, Jesus, 17 år, berättar för DN Global Utveckling hur han i desperat behov av pengar för att hjälpa sin pappa att försörja familjen tog emot 5.000 pesos, motsvarande 15 kronor, från ELN. Han var 14 år och trodde att han skulle få ett arbete.

Några mer pengar fick han inte, men snart var han en fullfjädrad gerillasoldat med många liv på sitt samvete, berättar han.

Andra barn har kidnappats eller hotats till rekrytering. När en grupp ELN-soldater passerade byn där Ingrid bodde såg de en söt liten flicka på 14 år. De visslade och bad henne komma med. Senare samma kväll kom två av soldaterna tillbaka. De knackade på dörren och sa att om hon inte följde med skulle hennes familj råka illa ut.

– Min pappa dödades när jag var liten och min mamma jobbar hos andra människor i en annan stad, men min mormor och morfar, min morbror och mina småsyskon var hemma. Jag ville inte att männen skulle göra dem illa så jag gick med männen och bad min mormor och morfar hälsa mamma att hon inte skulle oroa sig, säger Ingrid.

De två ELN-soldaterna förde Ingrid till en båt som de körde upp för floden in i djungeln. Där våldtog de henne.

– De tog min själ. Jag mådde dåligt, grät hela tiden och tänkte bara på min familj.

Efter att ha varit i gerillasoldaternas våld i nästan en månad fick hon en uniform och en automatkarbin. Hon drillades och tränades till strid. Förutom Ingrid själv fanns ytterligare två barn i gruppen.

De tog min själ. Jag mådde dåligt, grät hela tiden och tänkte bara på min familj.

Ingrid är glad att hon slapp döda någon. I fyra månader marscherade de runt i djungeln och bergen. De slog läger ett par, tre dagar för att sedan bryta upp och gå vidare. Ingrid bar på tung utrustning som granatkastare och granatgevär.

Armén cirklade runt dem hela tiden och stridsflygplan och helikoptrar hördes ofta ovanför träden. När armén till slut hittade dem blev det också räddningen för Ingrid.

– När jag väl kom till det här mottagningscentret hjälpte Röda Korset mig att ringa min mamma. Hon var så glad att jag levde och att jag nu har möjlighet att studera vidare. Jag hoppas kunna bli sjuksköterska, säger Ingrid.

De barnsoldater som avväpnas i Colombia får ett särskilt bidrag av staten, möjlighet att gå i skolan och skaffa sig en yrkesutbildning. De får även traumastöd och hjälp att återgå till ett normalt liv med sina familjer. Ingrid vill bara glömma sin tid med gerillan.

– Jag hoppas att det blir fred nu, så att vi kan få ett bättre liv i vår by och en chans till en bättre framtid för oss alla, säger Ingrid.

Strider mellan ELN och regeringsstyrkor pågick så sent som i helgen. Sedan i augusti råder vapenvila mellan regeringen och landets största gerillagrupp Farc, som för närvarande sitter i förhandlingar om det fredsavtal som antogs den 26 september, men inte godkändes av de colombianska väljarna i en folkomröstning den 2 oktober.

Farc är också den väpnade grupp i Colombia som i störst utsträckning använt sig av barnsoldater. Mellan åren 1975-2014 ska Farc, enligt den colombianska åklagarmyndigheten, ha rekryterat 11.556 barnsoldater.

Läs även: Farc-gerillan kommer för billigt undan

I morgon: Från flerfaldigt diskriminerad till hyllad mediestjärna - möt en av Colombias mest kända journalister, Mábel Lara.

Fakta. ELN-gerillan

ELN-gerillan bildades 1952, samma år som Farc, av intellektuella marxister inspirerade av den kubanska revolutionen.

Bland grundarna och de historiska ledarna återfinns två präster. Idag leds gruppen av Nicolás Rodríguez Bautista, alias Gabino.

Från att ha haft uppemot 10.000 medlemmar består de idag av närmare 1.500 beväpnade medlemmar.

Om. DN Global utveckling
  • Denna artikel publiceras på DN Global utveckling, en temasajt om FN:s nya globala utvecklingsmål som syftar till att skapa en hållbar utveckling på jorden.
  • Fler artiklar från DN Global utveckling hittar du på här.
  • Du kan också läsa mer om satsningen här.
  • Redaktionen för DN Global utveckling nås på globalutveckling@dn.se om du vill skicka nyhetstips eller inbjudningar till seminarier.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.