Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Global utveckling

Fem svenska toppledare om FN:s nya utvecklingsmål

Foto: TT

Jämställdhet och kvinnors rättigheter har ett eget mål i FN:s nya utvecklingsagenda, men genomsyrar även mer än hälften av de övriga 17 målen. 

En annan viktig faktor som lyfts fram i de nya målen är behovet av ökat samarbete mellan olika samhällssektorer för att driva på den globala utvecklingen.

Vi bad fem toppledare från näringslivet, politiken, myndighetsvärlden, akademin och den ideella sektorn att förklara varför så stor vikt läggs vid jämställdhetsfrågor – och vad de själva gör för att bidra till att de nya FN-målen ska kunna förverkligas.

Susanna Campbell, vd i investeringsbolaget Ratos AB

Foto: Varför är frågor om jämställdhet och kvinnors rättigheter ett eget FN-mål?

– Jämställdhet och mångfald leder till högre värdeskapande och dessa frågor är fortfarande en utmaning i många delar av världen. Därmed är det bra med ett globalt fokus. Genom att öka jämställdheten och skapa fler vägar till egen försörjning för kvinnor kan man också driva en positiv utveckling av andra utvecklingsmål, till exempel fattigdomsbekämpning.

Vad måste till för att de nya FN-målen ska kunna förverkligas?

– I ett bredare perspektiv behövs stabilitet i världen samt nya samarbeten och ett gemensamt ansvarstagande mellan stater och näringslivet. För att lyckas behöver vi också konkretisera detta på landsnivå, våga ta beslut och skapa tydlig uppföljning på målen, till exempel för att målet om begränsning av klimatförändringarna ska kunna uppnås.

Hur bidrar du själv konkret i arbetet med FN-målens genomförande?

– Jag arbetar tillsammans med mina kollegor för att hela tiden stärka Ratos arbete med hållbarhet. I vår investeringsverksamhet vägs långsiktig hållbarhet in i investeringsbeslut och vårt aktiva ägararbete innebär att vi både ställer krav och ger praktiskt stöd till våra bolag för att stärka deras hållbarhetsarbete. Genom att vara ansvarsfulla ägare och driva hållbar utveckling i våra bolag önskar vi bidra positivt till hållbarhetsmålen.

– Vi är även verksamma inom nätverket Swedish Leadership for Sustainable Development, initierat av Sida, där medlemmarna bland annat delar konkreta exempel på hur arbetet med de globala målen kan göras i praktiken.

 


Pam Fredman, rektor för Göteborgs universitet

Foto: Varför är frågor om jämställdhet och kvinnors rättigheter ett eget FN-mål?

– Kvinnor utgör cirka 50 procent av jordens befolkning. För att uppnå en hållbar utveckling för världen måste jämställdhetsaspekterna finnas med.

Vad måste till för att de nya FN-målen ska kunna förverkligas?

– Min uppfattning är att utbildning (mål 4) på alla nivåer – från förskola till högre utbildning – är ett absolut krav och en förutsättning för att kunna bidra till att alla målen uppfylls. Individens kunskap är också en förutsättning för att kunna vara delaktig och bidra till en hållbar demokrati- och samhällsutveckling.

Hur bidrar du själv konkret i arbetet med FN-målens genomförande?

– Göteborgs universitet har omfattande forskning och utbildning inom hållbar utveckling och med hög relevans för de flesta av FN-målen. Vår verksamhet har varit ISO-certifierad på miljöområdet under mer än tio år och våra utbildningar har under lång tid, utöver miljöperspektivet, kommit att omfatta även de sociala och ekonomiska perspektiven.

– Vi har också tillsammans med Chalmers tagit på oss en stor roll i arbetet med att implementera de 17 hållbarhetsmålen, som värduniversitet i norra Europa för nätverket SDSN Northern Europe. För att uppnå målen måste alla berörda samhällsaktörer finnas med. Vid invigningen deltog representanter för regeringar, näringsliv, akademi och andra organisationer.

 


Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör för Sida

Foto: Varför är frågor om jämställdhet och kvinnors rättigheter ett eget FN-mål?

– Jämställdhet står idag högt upp på den globala dagordningen. Det finns så mycket bevis för kraften av jämställdhet att det inte är möjligt med en global agenda för utveckling utan att ett särskilt jämställdhetsmål finns med – och att jämställdhet samtidigt integreras i hela agendan. 

– De Globala målen är en unik grund för att på allvar göra skillnad för världens kvinnor och flickor. Utan jämställdhet och kvinnors lika rättigheter, deltagande och inflytande kan vi inte på allvar minska fattigdomen, utrota hungern, få fredliga samhällen, bekämpa klimatförändringarna, ge anständiga arbetsvillkor, god utbildning eller god hälsa. På Sida arbetar vi för att integrera jämställdhet i alla våra insatser, eftersom vi ser just jämställdhet både som ett eget mål och som en förutsättning för att bekämpa fattigdom i världen.

Vad måste till för att de nya FN-målen ska kunna förverkligas?

– De nya målen gäller alla länder och globalt. De har skapat engagemang som kan tas till vara. På kort sikt krävs ledarskap från politiken, näringslivet, akademin och civilsamhället som bjuder in till handling, så att alla som vill bidra till hållbar utveckling kan göra det. Det kan betyda alltifrån nationella handlingsplaner till innovationer eller kampanjer. På lång sikt behöver världens ledare våga acceptera och hantera de inbyggda målkonflikter som finns och inte hantera agendan i 17 silos. 

Hur bidrar du själv konkret i arbetet med FN-målens genomförande?

– Som generaldirektör på Sida har jag fått uppdraget att anpassa verksamheten efter den nya agendan, öka kunskap och skapa engagemang i Sverige. Rent personligt tar jag alla möjligheter att skapa samtal och handlingskraft kring de globala målen. Det viktigaste Sida gör är att genomföra biståndet, som syftar till att skapa hållbar utveckling, minska fattigdom och rädda liv.

 


Elisabeth Dahlin, generalsekreterare för Rädda barnen 

Foto: Varför är frågor om jämställdhet och kvinnors rättigheter ett eget FN-mål?

– Jämställdhet är en av de grundläggande principerna som ska vara vägledande för hela agendan och bör genomsyra allt arbete. Det är helt centralt att man ser kopplingarna mellan de olika målen och delmålen och inte behandlar dem i stuprör.

Vad måste till för att de nya FN-målen ska kunna förverkligas?

– För att veta att målen förverkligas behövs det ett bra ramverk för genomförande och uppföljning, och metoder för att mäta resultat, även när det gäller svårare frågor. Dels handlar det om en reell politisk vilja och dels handlar det om att kunna mobilisera resurser som inbegriper bistånd. Det handlar också om samverkan mellan olika aktörer såsom stater, beslutsfattare på olika nivåer, civila samhället och privata sektorn.

Hur bidrar du själv konkret i arbetet med FN-målens genomförande?

– Vi arbetar kontinuerligt utifrån en mängd olika aspekter. En sådan är att vi är medvetna om att måste man ha ett annat perspektiv när det gäller insatser för flickor och pojkar i vårt arbete i många länder. För att fler flickor ska kunna få utbildning är det viktigt att veta vad som behövs för att flickor ska kunna gå i skolan. Det handlar om säker skolväg och egna toaletter och inte minst dialog med föräldrar, by- och religiösa ledare. Insatserna på till exempel Lesbos är fokuserade på barn och kvinnor, inte minst mammor med nyfödda barn. Svenska Rädda Barnen har engagerat sig i processen att ta fram målen både i Sverige och globalt. En av de frågor vi framförallt drivit har varit frågan om våld mot barn och behovet av att få stort ägarskap för det globalt.

 


Isabella Lövin, biståndsminister (MP)

Foto: Varför är frågor om jämställdhet och kvinnors rättigheter ett eget FN-mål?

– Jämställdhet och respekten för kvinnors rättigheter är helt nödvändig för att vi ska utrota fattigdomen och för att de globala målen ska omfatta hela jordens befolkning. Våldet och diskrimineringen av kvinnor är vår tids människorättsskandal som drabbar den enskilda individen, men som också hindrar såväl den ekonomiska, ekologiska som sociala utvecklingen i världen. Jag hade självklart önskat att detta mål inte hade behövts, men så som världen ser ut i dag är det nödvändigt. Risken är annars överhängande att dessa frågor bortprioriteras. 

Vad måste till för att de nya FN-målen ska kunna förverkligas?

– Politiskt mod och brett folkligt engagemang. Det viktiga nu är att länder antar handlingsplaner med konkreta åtgärder och att det sker en regelbunden uppföljning för att hålla det politiska trycket uppe. Det är också nödvändigt att så många som möjligt hoppar på tåget, så som näringslivet, kulturlivet, skolvärlden och det civila samhället. Regeringar har ett särskilt ansvar, men de kommer inte själva kunna uppnå alla målen – för det krävs en bred folklig förankring, brett engagemang och att beslutsfattare hålls ansvariga. 

Hur bidrar du själv konkret i arbetet med FN-målens genomförande?

– Inom regeringen är jag ansvarig för att koordinera och driva på vårt internationella arbete för att genomföra målen. Jag har tagit initiativ till en omstart av arbetet med politik för global utveckling, vilket innebär att alla politikområden ska bidra till en hållbar utveckling i fattiga länder. Målen kommer också vara utgångspunkten för det nya biståndspolitiska ramverket som ska bli klart innan sommaren.

– Som ordförande för den Internationella dialogen för freds- och statsbyggande, en sammanslutning av konfliktdrabbade länder, givare och civilsamhällesorganisationer, kommer jag att särskilt driva på för mål 16 om fredliga samhällen. Jag vill påstå att krig och väpnade konflikter är det största hotet mot en hållbar utveckling idag. I april står därför Sverige värd för ett internationellt toppmöte om hur vi bättre kan förebygga konflikter och bygga fred.

– Jag kommer också att vara en blåslampa gentemot internationella kollegor och kontakter för att hålla målen högt på dagordningen.

Om. DN Global utveckling
  • Denna artikel publiceras på DN Global utveckling, en temasajt om FN:s nya globala utvecklingsmål som syftar till att skapa en hållbar utveckling på jorden.
  • Fler artiklar från DN Global utveckling hittar du på här.
  • Du kan också läsa mer om satsningen här.
  • Redaktionen för DN Global utveckling nås på globalutveckling@dn.se om du vill skicka nyhetstips eller inbjudningar till seminarier.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.