Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Global utveckling

FN-chefen vill ersätta vapenköp med bistånd och klimatinsatser

Foto: Ali Abdul Hassan/AP

Ta pengar från budgeten för vapeninköp och satsa dem på humanitärt arbete och att bekämpa klimatförändringar istället. Det föreslog FN-chefen Ban Ki-moon när toppmötet om humanitära frågor avslutades i Istanbul på tisdagen.

På det världshumanitära toppmötets avslutande presskonferens konstaterade FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon att ledarna för världens rika länder varit saknade. Han hoppades på större engagemang för att hjälpa världens 125 miljoner nödställda.

Sverige, som representerades av utrikesministern och biståndsministern, lovade 47 åtgärder för att bidra till arbetet.

Med undantag för Tysklands förbundskansler Angela Merkel och ett fåtal andra stats- och regeringschefer visade sig världens ledare lysa med sin frånvaro i Istanbul, Turkiet när FN i veckan kallat samman till sitt första toppmöte någonsin om humanitära frågor.

Foto: – Jag kan bara hoppas att deras engagemang för att se till att det vi pratat om här blir till handling är större. Jag ska själv ta upp det med G7-ledarna när jag träffar dem, sa Ban Ki-moon på mötets avslutande presskonferens.

Inför mötet talades det mycket om att behoven för världens 125 miljoner nödställda är så stora att världen bara lyckas samla in hälften av de pengar som behövs. Ban Ki-moon sa att det är omöjligt att fördubbla de stora bidrag som världens länder redan ger. Istället behövs nya lösningar.

En lösning som FN:s generalsekreterare själv föreslog var att en liten del av de pengar som idag läggs på vapeninköp skulle kunna gå till utveckling och humanitärt arbete. Hållbar utveckling och att bekämpa klimatförändringar är nämligen också en fråga om säkerhet och kräver långsiktiga investeringar, enligt Ban Ki-moon.

– En miljard extra i humanitärt bistånd är bara en procent av vad världen lägger på vapenköp. Lösningen är enkel. Vi skulle kunna minska dessa onödiga kostnader och investera i hållbar utveckling och att bekämpa klimatförändringar. Jag hoppas G7-länderna kan leda med exempel, sa Ban Ki-moon.

Sveriges statsminister Stefan Löfvén valde liksom många andra europeiska stats- och regeringschefer att inte komma till Istanbul. Sverige representerades av utrikesminister Margot Wallström (S) och biståndsminister Isabella Lövin (MP). I anslutning till mötet lanserade de 47 åtaganden för hur Sverige ska bidra till att världens många nödställda får mer stöd och i förlängningen blir färre.

– 80 procent av det humanitära stödet går till människor som lever i konfliktsituationer. 80 procent. Det här skulle kunna undvikas om vi bara fokuserade på världens sköra stater och konfliktsituationer, säger Isabella Lövin när DN Global utveckling träffar henne på väg ut från toppmötet, på väg hem till Sverige och en väntande regeringsombildning.

Läs även: Hög FN-chef: "Krig får inte hindra kamp mot fattigdom"

Biståndsministern lyfte under mötet också vikten av att den humanitära rätten respekteras för att hjälpen ska nå ut till de behövande, att sjukhus inte bombas och hjälparbetare inte kidnappas, skadas eller dödas.

När dörrarna till det världshumanitära toppmötet öppnades handlade mycket av snacket i mötesrummen om pengar, eller bristen på pengar. Ett av mötets mer konkreta resultat var också en uppgörelse mellan de stora givarna och biståndsorganisationerna om att skapa ett mer effektivt bistånd till nödställda, The Grand Bargain. På mötet lyftes även flera exempel på hur den privata sektorn kan bli mer involverade i finansieringen av hjälpinsatserna.

Humanitärt stöd får inte bli en ursäkt för att inte tala om de politiska lösningarna.

Under mötet flyttades snart fokus från pengar till vikten av att verkligen kunna utföra hjälparbete. Migranters rättigheter kränks dagligen både inom EU och i EU:s grannländer, hundratals människor flyr dagligen från sina hem i Syrien, Jemen och Irak där såväl sjukhus som hjälparbetare bombas och beskjuts. Företrädare för Rödakors- och rödahalvmånerörelsen såväl som Ban Ki-moon talade om att världens stater måste börja agera.

Foto: – Humanitärt stöd får inte bli en ursäkt för att inte tala om de politiska lösningarna, säger Isabella Lövin.

Utrikesminister Margot Wallström deltog på en rad evenemang om kvinnors rättigheter och könsbaserat våld i humanitära kriser. Hon belyste Sveriges feministiska utrikespolitik, som hon också fick mycket uppskattning för, men som även ifrågasattes. Julienne Lusenge, ordförande för den kongolesiska kvinnoorganisationen Sofepadi, undrade hur den feministiska politiken hjälper kvinnor som utsätts för upprepade sexuella övergrepp i den Demokratiska republiken Kongo.

– Den feministiska utrikespolitiken hjälper dem för att politiken ska integreras i hur alla utlandsmyndigheter jobbar, i alla våra krisinsatser och även ska fungera som riktlinjer för att mäta hur effektiva vi är, om vi lever upp till det här med kvinnors rättigheter, representation och resurser. Vi behöver jobba mycket mer med detta inom både EU och FN. Vi ska vara dem som frågar hur man hjälper kvinnor, säger Margot Wallström när DN Global utveckling ber henne kommentera Julienne Lusenges fråga i korridorerna på mötet.

Det har inte varit ett evigt förhandlande om kommatecken, pengar eller skrivningar, vilket gör att alla är mer avslappnade.

Vid den avslutande presskonferensen var Ban Ki-moon noga med att påpeka att många är trötta på givarkonferenser där det ska utlovas pengar till olika kriser. Det världshumanitära toppmötet var, enligt generalsekreteraren främst ett tillfälle för representanter för stater, näringsliv och civilsamhället att träffas för att prata om de utmaningar världen står inför med allt fler människor som lever i nöd.

Margot Wallström bekräftar Ban Ki-moons avslutande ord.

– Det har inte varit ett evigt förhandlande om kommatecken, pengar eller skrivningar, vilket gör att alla är mer avslappnade. Åtagandena är frivilliga och det är nu angeläget hur vi följer upp det här. Det här är början, inte kulmen på något nytt, säger Margot Wallström.

Foto: AFP, Maja Suslin/TT

Fakta. FN-chefens agenda för mänskligheten

Inför det världshumanitära toppmötet i Istanbul lade FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon fram fem åtagande för ett mer effektivt hjälparbete för världens 125 miljoner människor som är i behov av akut nödhjälp.

Åtagandena, som världens stater frivilligt kan ta på sig är:

1. Politiskt ledarskap för att förebygga och få slut på konflikter.

2. Att upprätthålla de humanitära principerna.

3. Att inte lämna någon utanför.

4. Att förändra människors liv – från att leverera nödhjälp till att få slut på behovet.

5. Att investera i mänskligheten.


Vart och ett av de fem åtagandena är i sin tur uppdelade i en rad delåtaganden.

Sverige har med detta som grund lagt fram 47 egna åtaganden, som utgår från fyra prioriteringsområden:

1. Verka för att den internationella humanitära rätten respekteras.

2. Minska finansieringsgapet mellan faktiska behov och vad världens länder bidrar med och verka för ett mer effektivt humanitärt bistånd.

3. Inkludera kvinnor och flickor i alla faser av det humanitära hjälparbetet och förebygga könsbaserat våld i konflikter.

4. Stärka utsatta människor genom att medvetandegöra och inkludera lokala aktörer i beslutsprocesserna.

Sveriges åtagande i dess helhet finns att läsa här.

Ban Ki-moons rapport finns här.

Om. DN Global utveckling
  • Denna artikel publiceras på DN Global utveckling, en temasajt om FN:s nya globala utvecklingsmål som syftar till att skapa en hållbar utveckling på jorden.
  • Fler artiklar från DN Global utveckling hittar du på här.
  • Du kan också läsa mer om satsningen här.
  • Redaktionen för DN Global utveckling nås på globalutveckling@dn.se om du vill skicka nyhetstips eller inbjudningar till seminarier.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.