Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Global Utveckling

Företagens skatteflykt hotar nya FN-målen

Undangömda tillgångar i skatteparadis som Panama är inte längre bara en fråga om juridik eller moral, utan kopplas nu även till möjligheten att uppnå de nya FN-målen för global utveckling.
Undangömda tillgångar i skatteparadis som Panama är inte längre bara en fråga om juridik eller moral, utan kopplas nu även till möjligheten att uppnå de nya FN-målen för global utveckling. Foto: Grafik: DN

Världens fattiga länder går varje år miste om mer än 1.000 miljarder dollar i skatteflykt, enligt tankesmedjan Global Finance Integrity. Det är mer än vad länderna får sammanlagt i bistånd och utländska direktinvesteringar. Pengarna behövs för att få stopp på bland annat klimatförändringar, krig och fattigdom. Men när frågan diskuteras i New York nu i veckan finns inga lösningar på bordet.

Misstänkt skatteflykt i näringslivet är återigen en het fråga efter avslöjandet av de så kallade Panamadokumenten. Men skattefrågorna är inte längre bara en fråga om juridik eller moral, utan kopplas nu även till möjligheten att uppnå de nya FN-målen för global utveckling.

Två månader innan FN i september förra året antog de nya utvecklingsmålen, Agenda 2030, möttes världens länder i Etiopiens huvudstad Addis Abeba för att diskutera hur den globala utvecklingen ska finansieras de kommande 15 åren.

Vid mötet konstaterades bland annat att bistånd långt ifrån räcker för att ensamt finansiera utvecklingen i världen. Det krävs många fler kapitalflöden, till exempel handel, pengar migranter skickar hem till sina anhöriga, företagsinvesteringar och skattemedel.

– Skattefrågorna är oerhört centrala när man pratar om hur man ska finansiera Agenda 2030. Det handlar inte bara om bistånd, utan om företagens ansvar, de rika ländernas ansvar, om de multinationella företagens ansvar och att använda de resurser som finns bättre. Som till fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling, säger biståndsminister Isabella Lövin (MP) på telefon från USA där hon den här veckan representerar regeringen på det första uppföljningsmötet i FN-regi efter Addis Abeba-konferensen.

Läs också: H&M: ”Skatt en viktig del i vårt hållbarhetsarbete”

Visserligen ledde mötet i Addis Abeba fram till en överenskommelse, men när det gällde skattefrågan var mötet ett misslyckande. Världens utvecklingsländer, samlade i G77-gruppen, krävde ett mellanstatligt organ under FN. Där skulle problematiken med den globala skatteflykten hanteras.

De rika länderna, däribland Sverige, stödde inte förslaget, utan menade att OECD var ett bättre organ för att hantera detta. I slutdokumentet enades mötet om att FN:s redan existerande kommission för skattefrågor ska stärkas, men kritikerna anser att det knappast ändrar på en struktur där OECD sätter reglerna.

Skatteparadis som fenomen måste bort för att man verkligen ska kunna tillgodogöra sig de resurser som krävs för människors utveckling. 

När mötet i Addis Abeba följs upp i New York den här veckan lär frågan återigen komma upp, eftersom någon lösning ännu inte kunnat presenteras. I det fyrasidiga utkastet till slutdokument som DN Global Utveckling fått ta del av nämns bara problematiken med en mening: ”Vi står fast vid att olagliga finansiella flöden, inklusive skatteparadis, ska stoppas och att internationella skattesamarbeten måste skalas upp.”

– Det här är en väldigt viktig del av Addisöverenskommelsen, just att alla länder måste få mobilisera egna skatteresurser och att skatteflykt och illegala kapitalflöden måste bekämpas. Skatteparadis som fenomen måste bort för att man verkligen ska kunna tillgodogöra sig de resurser som krävs för människors utveckling, säger Isabella Lövin.

Enligt den USA-baserade tankesmedjan Global Finance Integrity gick världens utvecklingsländer miste om 7.800 miljarder dollar i kapitalflykt 2004-2013, motsvarande över 60 biljoner svenska kronor.

Beloppet ökar med 6,5 procent varje år och handlade 2013 om mer än 1 000 miljarder dollar. Det kan jämföras med världens totala bistånd på 135 miljarder dollar och de utländska direktinvesteringar på 750 miljarder dollar, som varje år når utvecklingsländerna.

Trots det förväntat magra innehållet på skatteområdet i slutdokumentet från veckans FN-möte kommer G77-länderna ändå att lyfta frågan om en global lösning på problemet med kapitalflykt.

Emilia Pires, fram till för ett år sedan finansminister i Östtimor och även med i den högnivåpanel som tog fram Agenda 2030, besökte nyligen Stockholm. Enligt henne kommer de 17 nya utvecklingsmålen aldrig kunna uppnås om inte världens länder får stopp på skatteflykten.

– Vi behöver ett mellanstatligt organ för att lösa det här. Världens många svaga stater förlorar väldigt mycket pengar, sa Emilia Pires när DN Global Utveckling träffade henne under Stockholmsbesöket.

Tove Maria Ryding är skatteexpert på det europeiska nätverket Eurodad, som jobbar med utvecklingsfinansiering och fattigdomsreducering. Hon var på plats i Addis Abeba förra året och finns även med på konferensen i New York. Enligt hennes uppfattning kan de skatteregler som förhandlas fram inom OECD omöjligt anses som rättvisa när utvecklingsländerna inte får vara med vid förhandlingsbordet.

Att de läckta så kallade Panamadokumenten skulle kunna påverka utgången av veckans FN-möte tror Tove Maria Ryding inte. Däremot visar läckan, tillsammans med tidigare läckor som Luxleaks och Swissleaks, att det inte längre går att hålla information hemligt. Det gör att fler och fler kommer att förespråka ökad transparens. Men först efter ett par skandaler till, tror hon.

Banksektorn är ett bevis på att även motståndare till öppnare regelverk kan ändra sig. Motståndet bland bankerna var hårt när EU efter finanskrisen 2008 krävde ökad transparens och land för land-rapportering.

– Idag säger bankerna att de inte har något problem med transparens, men så lät det inte under förhandlingarna. Så vad vi ser är att när företagen verkligen måste rapportera och vara transparenta är de också mer öppna för det. 

Men Nordea hjälpte ju sina kunder att komma undan skatt?

– Tack vare lagstiftningen kan vi se om Nordea smiter undan skatt, men vi kan inte se om Nordea hjälper andra att undvika skatt, eller det kan vi ju nu när vi har Panamadokumenten. Men nästa steg är att vi också kan se vem som äger alla små företag som Nordea har som kunder, eftersom ett sätt att undvika skatt är att sätta upp små företag i skatteparadis där du gömmer dina pengar, säger Tove Maria Ryding.

Om. DN Global utveckling
  • Denna artikel publiceras på DN Global utveckling, en temasajt om FN:s nya globala utvecklingsmål som syftar till att skapa en hållbar utveckling på jorden.
  • Fler artiklar från DN Global utveckling hittar du på här.
  • Du kan också läsa mer om satsningen här.
  • Redaktionen för DN Global utveckling nås på globalutveckling@dn.se om du vill skicka nyhetstips eller inbjudningar till seminarier.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.