Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Global utveckling

Försäkring mot torka ska bromsa flyktbehov

Länder ska kunna försäkra sig mot konsekvenserna som kommer med till exempel översvämning eller torka. Arkivbild.
Länder ska kunna försäkra sig mot konsekvenserna som kommer med till exempel översvämning eller torka. Arkivbild. Foto: Magnus Hallgren

Världens samlade bistånd räcker inte till för de stora behov som just nu finns av nödhjälp. I dag och i morgon samlas världens ledare FN-högkvarteret i New York för att diskutera den globala flyktingsituationen. En central fråga är finansieringen av olika lösningar för att förebygga att människor tvingas fly.

Nu börjar det dyka upp nya finansieringsformer, till exempel en försäkring mot torka. Bakom försäkringen står Afrikanska unionen och satsningen leds av den svenska affärsmannen Lars Thunell. Ett annat exempel är en humanitär obligation som Internationella rödakorskommittén tagit fram.

Förra året gjordes en rekordinsamling av biståndsmedel på 10,7 miljarder dollar, motsvarande drygt 90 miljarder kronor. Ändå räckte det inte på långa vägar för att täcka FN:s rekordhöga behov på 19,3 miljarder dollar.

Före sommaren konstaterade FN, under det världshumanitära toppmötet i Istanbul, att världens biståndspengar inte räcker till för att täcka de stora behoven av nödhjälp i världen.

Samtidigt rapporterade FN:s högnivåpanel för humanitär finansiering, med utrikesminister Margot Wallström (S) som en av medlemmarna, att världsekonomin aldrig har varit starkare. Trots detta bidrar världens länder med mindre än en halv procent av sin samlade BNP till humanitär nödhjälp vid krig, konflikt och naturkatastrofer.

Förutom att mana på världens länder att ge mer lyfte högnivåpanelen flera exempel på innovativa finansieringslösningar, som företagssamarbeten, men även försäkringar och fonder där olika sektorer tillsammans kan möta behoven.

Ett exempel på detta är Afrikanska unionens försäkringsbolag African Risk Capacity Limited (ARC), där den svenska finansmannen Lars Thunell är ordförande. ARC har fått rykte om sig att kunna agera snabbare än vad fallet normalt är när olika länder ska samla ihop pengar till extra stöd.

 

De flyger dit och lassar in hjälp, men aktörerna i det drabbade landet står ofta vid sidan av och tittar på.

 

När FN för två år sedan varnade för svår torka i Västafrika lyste givarna med sin frånvaro. Efter sju månader hade en vädjan om 116 miljoner dollar bara gett 16 miljoner dollar.

ARC, som då var nystartat, kunde genom att analysera satellitdata och meteorologiska data snabbt betala ut 26 miljoner dollar (motsvarande över 200 kronor) till Senegal, Mauretanien och Niger, som alla drabbats hårt av torkan.

De tre länderna hade för åtta miljoner dollar försäkrat sig mot torka till ett värde av 79 miljoner dollar. För den utbetalade summan kunde länderna betala ut kontanter i utbyte mot arbete och köpa mat, säd och boskapsfoder åt 1,2 miljoner människor som hade fått sina skördar förstörda.

ARC:s agerande lovordades av FN:s regionala humanitära koordinator i området. Bland annat hyllades snabbheten och förmågan att utnyttja nya metoder för att svara upp mot katastrofer.

– Den här typen av naturkatastrofer drabbar ofta länder i Afrika. Om det är riktigt illa dyker en och annan tv-kamera upp och så bestämmer sig ett par rika länder och några enskilda organisationer för att hjälpa till. De flyger dit och lassar in hjälp, men aktörerna i det drabbade landet står ofta vid sidan av och tittar på. Vad vi försöker göra är att hitta en lösning där vi dels bygger upp ländernas egen kapacitet att hantera utdelning av mat och annat, dels får in och hanterar finansiella resurser, säger Lars Thunell när DN Global Utveckling möter honom i Stockholm.

För att teckna en försäkring via ARC krävs en ansökningsprocess där varje land ska ta fram en handlingsplan för naturkatastrofer. Den första perioden (2014-2015) godkändes fyra länder för försäkringar mot torka, förutom de tidigare nämnda även Kenya. Under perioden 2015-2016 tillkom ytterligare tre länder (Malawi, Gambia och Mali). Nu står Zimbabwe och Madagaskar på tur.

Foto: Thomas Karlsson

Lars Thunell är ordförande för Afrikanska unionens försäkringsbolag African Risk Capacity Limited. Arkivbild. Foto: Thomas Karlsson

Sammanlagt betalade de sju medlemsländerna under perioden 2015-2016 premier på 25 miljoner dollar, motsvarande drygt 200 miljoner kronor. För detta var de tillsammans garanterade upp till 179 miljoner dollar för eventuella skador. När perioden var över hade ingen försäkring fallit ut, vilket innebar att ARC gick med vinst. Det ska jämföras med 2014-2015, då bolaget gick med förlust.

– Genom att vi har ett eget kapital så klarar vi oss. Det är ju så statistiskt att vissa år kommer premierna inte att räcka till, utan det blir en mindre förlust, men andra år betalar vi inte ut någonting och då bygger vi upp kapital istället, säger Lars Thunell.

Det svenska biståndsorganet Sida har fram till i år stött uppbyggnaden av ARC med 71 miljoner kronor. De brittiska och tyska biståndsorganen DfID och KfW har gått in med finansiella garantier på sammanlagt 200 miljoner dollar för att täcka eventuella förluster de första åren. Dessutom är ARC kopplat till återförsäkringsmarknaden.

För första gången kommer ARC nu även att erbjuda försäkringar mot cykloner inför den stundande cyklonsäsongen kring Indiska oceanen senare i höst. Enligt bolaget är Komorerna det första land som väntas teckna denna försäkring.

Samtidigt har tillförlitligheten i ARC:s metod hamnat under lupp de senaste veckorna, sedan Malawis försäkring ännu inte gett någon utbetalning. Detta trots att landet sedan i april i år lider av svår torka. Enligt FN:s livsmedelsprogram, WFP kan upp till 6,5 miljoner människor vara i behov av nödhjälp i januari nästa år. Enligt en artikel i The Economist visar dock ARC:s kalkyler att endast 21.000 personer riskerar att drabbas.

Medan WFP vädjar om mer än 200 miljoner dollar i nödhjälp har ARC inte betalat ut några pengar till Malawi. Vad det beror på kan ARC inte svara på idag då de inväntar resultatet av en pågående utredning om exakt vad som har hänt. Tills vidare avvaktar Malawi med att betala in försäkringspremien för perioden 2016-2017.

En annan ny form av humanitär finansiering är världens första humanitära obligation, Humanitarian Impact Bond, som lanserades i början av året. Bakom initiativet står Internationella rödakorskommittén, ICRC, tillsammans med Belgiens regering.

Den humanitära obligationen bygger på modellen för så kallade social impact bonds, som togs fram i Storbritannien för sex-sju år sedan. Där låter offentliga aktörer privata finansiärer investera i ett socialt projekt med hög risk. Slår projektet väl ut får investerarna tillbaka sitt investerade kapital med ränta.

ICRC:s första humanitära obligation ska finansiera fysisk rehabilitering för människor som skadats i konfliktområden i fem ännu inte utvalda länder. Programmet ska löpa på fem år och beräknas kosta 30 miljoner dollar.

Till de största investerarna hör den spanska banken La Caixa. Om projektet lyckas betalar Belgiens regering investerarna med ränta. Räntan förhandlas fram med respektive investerare, men ligger i genomsnitt på ungefär tio procent.

Om. DN Global utveckling
  • Denna artikel publiceras på DN Global utveckling, en temasajt om FN:s nya globala utvecklingsmål som syftar till att skapa en hållbar utveckling på jorden.
  • Fler artiklar från DN Global utveckling hittar du på här.
  • Du kan också läsa mer om satsningen här.
  • Redaktionen för DN Global utveckling nås på globalutveckling@dn.se om du vill skicka nyhetstips eller inbjudningar till seminarier.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.