Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Global utveckling

Gymnasieelev tävlar om globalt pris för skydd av Siljan

Foto: Erik Halkjaer

Vattholmsskären i sjön Siljan i Dalarna blir naturreservat i höst. En av dem som medverkat till detta är Eric Marcus, som genom ett prisbelönat gymnasiearbete kartlagt växt- och djurlivet på skären.

Ikväll tävlar han om Junior Water Prize på Världsvattenveckan i Stockholm.

De fyra små skären intill Siljans djupaste område, som utgör Vattholmsskären, har varit Eric Marcus fiskevatten sedan barnsben. Det var därför självklart för honom att nappa på naturvårdare Staffan Müllers förslag att kartlägga skärens djur- och växtliv och att ansöka om att göra dem till naturreservat.

Staffan Müller, som är naturvårdare på Leksands kommun, samarbetar sedan tidigare med Leksands gymnasium.

– Jag hade hört Staffan prata mycket om hur viktigt det är att skydda naturen, men sen läste jag en artikel om hur vi i Sverige, i jämförelse med andra länder i Europa, är väldigt dåliga på att skydda vår natur. Det kom lite som en chock för mig eftersom jag fått för mig att vi i Sverige är ett av de bästa länderna i världen på miljö, säger Eric Marcus när DN Global utveckling träffar honom på Världsvattenveckan.

Han är på plats för att tävla om Junior Water Prize, som delas ut i kväll av prins Carl Philip. Ett 30-tal bidrag konkurrerar om prissumman på 15.000 dollar (motsvarande drygt 125.000 svenska kronor). I våras vann han det svenska juniorvattenpriset för sitt gymnasiearbete om Vattholmsskären.

Ett gymnasiearbete genomförs i normala fall sista året på gymnasiet. Eleverna får en lektion i veckan att arbeta med sin studie. Men Eric Marcus började jobba med sitt projekt redan på sommaren innan han började tredje året på gymnasiet, eftersom han visste att det skulle bli svårt att genomföra stora delar av inventeringen under vinterhalvåret.

Det blev också långt mer än en lektion i veckan på skären.

– Många gånger kändes det inte som ett arbete. Jag har åkt ut med båt fina dagar under sommaren, fiskat och haft med mig kameran. Jag gillar att fotografera, så det är svårt att säga hur mycket tid jag har lagt ner. Jag fick ledigt flera dagar från skolan för att kunna jobba där ute, säger Eric Marcus.

Vattholmsskären består av fyra små berghällar på ungefär 400 kvadratmeter totalt. De utgör toppen på ett grund som är 70 hektar stort. Eric Marcus förslag på vilket område som bör ingå i naturreservatet inkluderar hela den ytan, båda under och ovanför vattenytan samt allt djur- och växtliv i området. Miljön är speciell då den påminner mycket om havsmiljö. Flera havsfåglar häckar också på skären.

– Jag har funderat i tio år på att skären borde skyddas. De utgör en unik miljö som är värd att skydda. Jag presenterade idén för Erics klass och bad om hjälp, säger Staffan Müller.

Staffan Müller har arbetat som naturvårdare sedan slutet av 1970-talet. Han gläds med Eric Marcus framgångar och den uppmärksamhet som både hans arbete och Vattholmsskären har fått. Enligt honom kommer Leksands kommun formellt att fatta beslut om att göra området till naturreservat under hösten.

Även om ett litet naturreservat i Siljan är en framgång och viktig pusselbit i arbetet med att skydda naturen och den biologiska mångfalden i Sverige, menar Staffan Müller att Sverige står inför stora utmaningar.

Som en del av FN:s konvention om biologisk mångfald beslutade världens länder 2011 att 17 procent av världens totala landareal ska vara skyddad till år 2020. Målet ingår sedan förra året även i FN:s globala utvecklingsmål, under mål 15. Hittills är åtta procent av världens landareal skyddad.

Sverige har satt upp ett eget mål på 20 procent av landarealen till år 2020. Enligt Naturvårdsverket skyddas idag 13 procent av den svenska landarealen, inklusive sjöar.

När den tyska stiftelsen Bertelsmann Stiftung i somras följde upp hur världens länder ligger till i arbetet med FN:s 17 globala utvecklingsmål hamnade Sverige på plats ett, men ett av de mål där Sverige ligger sämst till är just mål 15.

– Det stora problemet är att Sverige inte följer de överenskommelser man gjort, som att till exempel skydda 17 procent av landarealen. Framför allt är det ju skogen som blöder. Det har jag och min kollega larmat om i många år. Flera arter håller på att försvinna. Ett annat problem är att vi dikat ut i stort sett all mark i landet. Det handlar om strukturella problem, som detta med jordbruksmarkens utbredning till exempel. Det saknas pengar för att skydda naturen, säger Staffan Müller.

På Naturvårdsverket ser också Mark Marissink att Sverige har en hel del kvar att göra för att nå de mål som satts upp.

– Det kommer kräva ganska mycket, men det är inte omöjligt. De senaste åren har vi sett ökade anslag och arbetet har kommit in i en ny fas varför hastigheten i systemet har ökat, men det tar tid att hitta och förhandla om de objekt som ska skyddas, säger Mark Marissink.

Många vill satsa på stora, teknologiskt avancerade lösningar för att lösa globala problem, men det går att göra skillnad här hemma också. Varför inte börja med det lilla och sedan ta sig an det större?

Att det är komplicerat och tar tid att skapa naturreservat har inte minst Eric Marcus blivit medveten om. Han säger sig ha fått en mycket större förståelse för processen, som tog mycket längre tid än han trodde. Då har ändå hanteringen av Vattholmsskären gått relativt fort, inte minst på grund av uppmärksamheten.

– Jag tror att fler i Sverige behöver få upp ögonen för det här med naturen och intressera sig för att jobba med den. Många vill satsa på stora, teknologiskt avancerade lösningar för att lösa globala problem, men det går att göra skillnad här hemma också. Varför inte börja med det lilla och sedan ta sig an det större?, säger Eric Marcus.

Hans arbete bidrar samtidigt till Sveriges arbete med att uppnå FN:s miljömål och globala utvecklingsmål.

Att Sverige och världens länder ska nå de löften om en globalt hållbar utveckling, som de gav i New York förra hösten, tror Eric Marcus är fullt möjligt. Bara det faktum att man är överens om målen är en god start, menar han.

Fakta. World Water Week

Världsvattenveckan, World Water Week, hålls i Stockholm varje år sedan 1991 för att uppmärksamma de utmaningar världen står inför när det gäller vattenförsörjning.

Temat för årets vattenvecka är "Vatten för hållbar utveckling". Värd för evenemanget är organisationen Siwi.

Under veckan delas Stockholms vattenpris ut och sedan 1996 även Juniorvattenpriset.

Det svenska juniorvattenpriset delas ut av föreningen Unga forskare. Vinnaren av det svenska priset får delta i Juniorvattenpriset under Världsvattenveckan.

Källa: Siwi och Unga forskare.

Om. DN Global utveckling
  • Denna artikel publiceras på DN Global utveckling, en temasajt om FN:s nya globala utvecklingsmål som syftar till att skapa en hållbar utveckling på jorden.
  • Fler artiklar från DN Global utveckling hittar du på här.
  • Du kan också läsa mer om satsningen här.
  • Redaktionen för DN Global utveckling nås på globalutveckling@dn.se om du vill skicka nyhetstips eller inbjudningar till seminarier.
Rättelse 2016-08-30 19:30
Prins Carl Philip delar ut Junior Water Prize 2016. Tidigare angavs felaktigt att kronprinsessan Victoria skulle dela ut priset. Hon är dock beskyddare av Junior Water Prize.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.