Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Global utveckling

Hård dragkamp väntas om bästa sättet att hjälpa

Foto: Louisa Gouliamaki/AFP

Ett FN-toppmöte om humanitära frågor kunde knappast kommit mer lägligt, med tanke på att den rådande flyktingsituationen just nu toppar de politiska diskussionerna i många länder.

Ändå riskerar toppmötet World Humanitarian Summit (WHS), som inleds i Istanbul idag måndag, att sluta i en dragkamp mellan behovet av akut hjälp och finansiering av långsiktig utveckling.

Redan innan världens första toppmöte om humanitära frågor öppnar konstaterar både biståndsminister Isabella Lövin (MP) och Sveriges särskilda sändebud Per Örneus att mötet kommer att leda till få konkreta resultat.

Hjälporganisationen Läkare utan gränser har dessutom hoppat av mötet i protest.

– Det är för stort fokus på finansiering och det saknas politisk vilja att lösa orsakerna till många av de konflikter som ligger till grund för flera av dagens humanitära katastrofer, säger Sandrine Tiller, humanitär rådgivare vid Läkare utan gränser i London till DN Global utveckling.

När planeringen för världens första humanitära toppmöte påbörjades för tre år sedan hade konflikten i Syrien pågått i två år. Till grannlandet Turkiet i norr hade närmare 400.000 syrier flytt. Till Jordanien något fler och till Libanon nästan en halv miljon människor. Istanbul, i Turkiet, pekades ut som en bra och aktuell plats för att hålla toppmötet på.

Tre år senare huserar inget annat land i världen så många flyktingar som Turkiet. Antalet syrier på flykt i landet är fler än tre miljoner. Många av dem vill ta sig vidare till Europa, men EU har stängt gränserna och förhandlat med Turkiet om att hindra syrierna från att ta sig vidare till Europa.

Med bara ett par veckor kvar till toppmötet meddelade Läkare utan gränser i början av maj att organisationen inte längre tänkte delta.

– Vi tycker att det världshumanitära toppmötet missar målet, särskilt med tanke på vad som händer precis utanför mötets dörrar. Vi talar om avtalet mellan EU och Turkiet. Människor som flyr undan konflikter hålls mot sin vilja i särskilda läger där de ska processas. Flera av dem ska sändas tillbaka till Turkiet och ingen vet vad som kommer hända med dem där. Och så har vi situationen i norra Syrien där man bara häromdagen bombade ett flyktingläger, säger Sandrine Tiller.

Foto: Maja Suslin/TTBiståndsminister Isabella Lövin, som själv deltar på toppmötet tillsammans med utrikesminister Margot Wallström (S), poängterar att mötet inte handlar om Turkiet, utan om att världens länder träffas och pratar om humanitära frågor. Hon uttrycker sin beundran för att Turkiet trots allt tagit emot så många flyktingar som landet har gjort.

– Samtidigt finns det flera oroande tendenser i det turkiska samhället vad det gäller demokrati, yttrandefrihet och de här antiterroristlagarna som är aktuella just nu. De måste vi naturligtvis ta upp med Turkiet, men jag kommer inte ha några bilaterala möten med Turkiet, utan deltar på världstoppmötet, säger Isabella Lövin.

Margot Wallström ska vid ett möte med Turkiets utrikesminister i Bryssel i fredags ha utryckt sin oro för utveckling i Turkiet. Inte heller hon har dock några enskilda möten med Turkiet inplanerade under toppmötet i Istanbul. Hon är främst där för att lyfta vikten av att det behövs mer pengar till världens humanitära insatser samt leder ett rundabordssamtal om kvinnors och flickors situation i humanitära kriser.

Det är en helt fruktansvärd situation där det internationella samfundet år efter år finansierar flyktingläger som blir permanenta och bara finns där i all tysthet.

Isabella Lövin deltar i samtal om att förebygga konflikter, men fokuserar också på flyktingarnas situation.

– Om vi inkluderar de palestinier som fortfarande har flyktingstatus talar vi om tolv miljoner människor som levt som flyktingar i mer än fem år. Det är fullständigt oacceptabelt. Vi talar om människor som inte har något medborgarskap, som inte kan resa, som inte kan planera sin framtid, som inte kan återvända, som inte kan äga någonting. Det är en helt fruktansvärd situation där det internationella samfundet år efter år finansierar flyktingläger som blir permanenta och bara finns där i all tysthet, säger Isabella Lövin.

Samtidigt tonar Isabella Lövin ner förväntningarna på mötet. Hon talar om det som ett första viktigt steg till insikt. Hon säger att det inte blir några gemensamma åtaganden, utan i stället ett gemensamt uttalande, som hon hoppas alla kan ställa upp på.

Den som hållit i trådarna för det svenska deltagandet på toppmötet är Sveriges särskilda sändebud för humanitära frågor, diplomaten Per Örneus.

– Vi kommer inte lösa några problem nu, men vi ser flera spelöppningar som kan leda till processer som innebär att vi måste börja jobba på ett nytt sätt. Det blir en utmaning att inte stanna där i Istanbul med ett papper i handen, utan att hålla förändringstrycket uppe, säger han.

Hos Läkare utan gränser menar Sandrine Tiller att det krävs mer än ett första steg för att möta de humanitära utmaningar världen står inför. Hon förstår att det inte är lätt att få ihop en agenda som alla kan vara överens om och nå konkreta resultat, men menar att flera av deltagarna på mötet helt enkelt inte vill ta itu med de verkliga problemen.

– Det humanitära biståndet hotas och världens regeringar saknar politisk vilja att verkligen göra någonting åt det. Vi plockar bokstavligen upp spillrorna av ett trasigt politiskt system lett av FN:s säkerhetsråd. Det humanitära systemet såsom vi känner det lider av flera interna svagheter. FN:s humanitära samordnare säger att systemet inte är trasigt, utan bankkrutt, att FN inte behöver reformeras, utan behöver mer pengar. Vi tycker tvärtom. FN behöver förändras.

Läkare utan gränser ser FN som en del av problemet. Allt fler av FN:s många organ konkurrerar med varandra, har själva blivit stora biståndsgivare och filter som pengar från stater ska passera.

– De anlitar sedan underleverantörer och man skapar flera olika lager med olika mandat, stor brist på ledarskap och långsamt beslutsfattande, säger Sandrine Tiller.

Vid sidan av bristen på verklig förändringsvilja oroas Läkare utan gränser, tillsammans med andra organisationer som Röda korset och Plan international, för att de spelregler som gäller för humanitärt hjälparbete ska urvattnas i och med toppmötet i Istanbul.

FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon, men även Sveriges regering, framhåller vikten av att stöd till människors utveckling inte bara kan stanna upp medan hjälparbetare bistår nödställda med de mest akuta behoven så som mat, filtar och sjukvård. Särskilt inte med tanke på att världens flyktingar idag lever på flykt i genomsnitt 17 år och att allt fler konflikter som de i Syrien och Sydsudan drar ut på tiden.

– Det är sant. Och varför inte använda utvecklingsbistånd till att ge barn som flyr undan krigen i Syrien och Jemen skolgång? Sådana långsiktiga program är bra, men vi menar att det världshumanitära toppmötet med sin utvecklingsagenda tyvärr förminskar det humanitära biståndet, säger Sandrine Tiller.

Rädslan som Läkare utan gränser och Röda korset ser är att utvecklingsbiståndet och det akuta humanitära biståndet blandas. Från den svenska regeringens sida ser man riskerna, men tror att de är små. Biståndsminister Isabella Lövin framhåller att Sverige står upp för de humanitära principerna.

Utvecklingsbistånd är ofta ett politiskt projekt. Det handlar om att skapa en liberal demokrati eller stärka kvinnors rättigheter.

De humanitära principerna, eller spelreglerna, som alla världens stater skrivit under är relativt enkla. Alla människor som inte deltar i ett krig eller en väpnad konflikt, eller som försatts ur stridbart skick, har rätt till sjukvård och human behandling, oavsett vilken sida i striderna personerna tillhör. Principerna skyddar även civila objekt, som bostäder, sjukhus och ambulanser.

– Utvecklingsbistånd är ofta ett politiskt projekt. Det handlar om att skapa en liberal demokrati eller stärka kvinnors rättigheter. Det finns en politisk ideologi bakom. Humanitärt bistånd handlar om att alla ska kunna få hjälp, oavsett om de är snälla eller inte snälla människor. Inom utvecklingsbiståndet har man ofta bestämt vem som är vinnaren, vem man ska stödja. Men vilken sida ska du stödja i Jemen? frågar Sandrine Tiller.

Hon pekar på Jemen som kanske det tydligaste exemplet på det världshumanitära toppmötets misslyckande. Fokus ligger mer på FN:s utvecklingsmål, Agenda 2030, snarare än på att verkligen lösa de problem som ligger bakom de många konflikter som gör att närmare 125 miljoner människor i världen just nu är i akut behov av nödhjälp.

– I Jemen råder det fullskaligt krig, sjukhus attackeras och civila utsätts för flygattacker, markattacker och krypskyttar. Vi ser massor av krigsskadade och det saknas mat och vatten. Folk kan inte ta sig till sjukhus på grund av vägblockader och strider. Den humanitära hjälpen räcker inte till och det gör inte heller den politiska viljan. Det är ett misslyckande.

Fakta. World Humanitarian Summit (WHS)

Det världshumanitära toppmötet i Istanbul, World Humanitarian Summit (WHS), är det första i sitt slag någonsin. Totalt beräknas 5 000 människor delta på mötet som pågår i centrala Istanbul 23-24 maj.

Till skillnad från förra årets stora möten om klimatförändringar, global utveckling och utvecklingsfinansiering kommer inga åtaganden komma ut ur mötet, vars fokus främst är att lyfta behovet av att även människor som drabbats av krig, konflikt och katastrofer har möjlighet till utveckling och en chans att planera sin framtid.

Dessutom tar mötet upp den akuta bristen på pengar till världens många humanitära kriser.

FN:s 17 utvecklingsmål, som går under namnet Agenda 2030, som antogs av hela världen förra året innehåller inga humanitära mål, men flera av målen handlar bland annat om att förebygga humanitära kriser.

Om. DN Global utveckling
  • Denna artikel publiceras på DN Global utveckling, en temasajt om FN:s nya globala utvecklingsmål som syftar till att skapa en hållbar utveckling på jorden.
  • Fler artiklar från DN Global utveckling hittar du på här.
  • Du kan också läsa mer om satsningen här.
  • Redaktionen för DN Global utveckling nås på globalutveckling@dn.se om du vill skicka nyhetstips eller inbjudningar till seminarier.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.