Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Global Utveckling

Hög FN-chef: Krig får inte hindra kamp mot fattigdom

iståndsminister Isabella Lövin och Helene Clark, chef för UNDP.
iståndsminister Isabella Lövin och Helene Clark, chef för UNDP. Foto: Hilda Arneback

Humanitärt biståndsarbete hanteras allt för ofta separat från det långsiktiga utvecklingsarbetet. För att lyckas med de nya globala utvecklingsmål måste insatserna knytas ihop bättre, säger FN-toppen Helen Clark.

När chefen för FN:s utvecklingsorgan UNDP, Helen Clark möter biståndsminister Isabella Lövin i Stockholm står kampen mot fattigdom och världens många pågående humanitära kriser i fokus.

– Vi måste skapa någon slags mänsklig utveckling mitt i detta fruktansvärda kaos, säger Helen Clark.

I soffan i biståndsminister Isabella Lövins hörnrum på UD sitter en av världens makthavare inom global utveckling. Nya Zealands tidigare premiärminister, Helen Clark, numera chef för FN:s utvecklingsorgan UNDP, reser runt i de nordiska länderna. Bredvid henne Isabella Lövin, just hemkommen från Sydsudan.

UNDP ska spela en avgörande roll i den nya globala agendan för att utrota den extrema fattigdomen och skapa en hållbar utveckling för alla världens invånare till år 2030. Det ligger på Helen Clarks axlar att samordna och koordinera hela FN-systemets insatser för Agenda 2030.

– Det handlar om att få folk att samarbeta och sätta Agenda 2030 i centrum för det gemensamma arbetet. Vi har alla olika mandat, men bör ta oss an frågan tillsammans, säger Helen Clark.

Utmaningen är enorm. FN-systemet består av ett 20-tal olika organ, fonder och program med olika arbetsområden. Dessutom ska arbetet ske i samarbete med en mängd andra aktörer, från regeringsnivå till lokalpolitiker, organisationer och företagare, globalt såväl som nationellt i alla världens länder.

Svårast är arbetet i de av världens länder som befinner sig i krig eller där staterna är så svaga att de inte kan ta hand om sina egna medborgare. Enligt OECD väntas två tredjedelar av världens fattiga leva i dessa så kallade sviktande stater om 15 år.

Människorna i de sviktande staterna lever ständigt med hotet om väpnad konflikt, krig eller humanitär kris. Agenda 2030 tar upp flera av orsakerna till att situationen ser ut som den gör i dessa länder: fattigdom, undernäring, ekonomiska och sociala klyftor – men också auktoritärt styrda samhällen, politiska system som inte inkluderar alla, diskriminering av kvinnor, brist på investeringar och svag eller ingen ekonomisk tillväxt.

– Jag tror att agendan kan bli en guide för detta arbete, men sen har du stater som Syrien, Jemen, Libyen och Sydsudan där problemen är så djupa och ständigt pågående att Agenda 2030 nästan måste stå på vänt, men dessa kriser till trots kan vi inte bortse från arbetet med utveckling, säger Helen Clark.

I Syrien försöker UNDP och de övriga FN-organen på plats både ge nödhjälp och stödja människor att bygga upp det Helen Clark kallar motståndskraft att hantera effekterna av konflikten. Idag sker arbetet med att bistå människor humanitärt ofta separat från arbetet med det långsiktiga utvecklingsbiståndet. Det ska Agenda 2030 överbrygga, menar Helen Clark.

– Det handlar om att försöka skapa någon slags mänsklig utveckling mitt i detta fruktansvärda kaos, som att ta fram arbetstillfällen, hålla skolor öppna och hälsokliniker, el- och vattenförsörjning igång, säger Helen Clark.

Biståndsminister Isabella Lövin ser Sydsudan som ett tydligt exempel på hur världen inte bara kan stå vid sidan av och se hur ytterligare en konflikt blåser upp rakt framför ögonen på oss. Hon varnar för en situation som kan leda till ett nytt Somalia där hela staten kollapsar.

– Vi behöver titta på hur vi jobbar med humanitär respons idag, hur vi sätter plåster på blödande sår och riskerar att kasta pengar i sjön. Vi måste se hur vi bättre kan utnyttja våra resurser för att hjälpa människor att bli mer självförsörjande och inte låta folk hamna i nästan gisslanliknande flyktingsituationer för att de inte har något hem eller någon försörjning att återvända till, säger Isabella Lövin.

Enligt Isabella Lövin har varken världen eller Sverige råd med fler kriser, krig eller konflikter. Hon lyfter den pågående migrationskrisen som ett exempel på konsekvenserna. Helen Clark nickar och konstaterar att Agenda 2030 gäller även oss i den rika delen av världen.

– Vi måste vara en del av lösningen, säger Helen Clark.

Om. DN Global utveckling
  • Denna artikel publiceras på DN Global utveckling, en temasajt om FN:s nya globala utvecklingsmål som syftar till att skapa en hållbar utveckling på jorden.
  • Fler artiklar från DN Global utveckling hittar du på här.
  • Du kan också läsa mer om satsningen här.
  • Redaktionen för DN Global utveckling nås på globalutveckling@dn.se om du vill skicka nyhetstips eller inbjudningar till seminarier.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.