Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Global utveckling

Hon fängslades för mord efter missfall – fick asyl i Sverige

Dömd till 40 års fängelse för abort och mord efter ett missfall bestämde sig María Teresa Rivera i El Salvador för att hon inte kunde vara tyst. Bakom galler tog hon till orda mot att kvinnor fängslas för missfall eller för att de gör abort.

Väl frikänd tvingades hon fly till Sverige och fick asyl i ett unik beslut från Migrationsverket.

Samtidigt tycks hennes kamp ge resultat i hemlandet. En reform av abortlagstiftningen står för dörren. På onsdagen talade hon på ett seminarium i Almedalen.

– Jag satt fyra och ett halvt år i kvinnofängelset i Ilopango, utanför San Salvador. Från början var vi 17, nu tror jag de är 25. De har det inte lätt. Vi diskriminerades även i fängelset, blev kallade för barnamördare och barnätare. De andra tjejerna hotade att döda oss såsom vi dödat våra barn. Vi dömdes till 30, 35, 40 års fängelse – ett helt liv utan våra familjer – för något som inte borde vara straffbart, säger María Teresa Rivera.

34 år gammal sitter María Teresa Rivera i en lägenhet i det lilla samhället Horndal i Avesta kommun i Dalarna. För ett år sedan satt hon i ett av El Salvadors tuffaste fängelser, dömd för mord på barn.

Det var den 20 maj i fjol som María Teresa Rivera fick lämna fängelset, frikänd efter att El Salvadors ombudsman för mänskliga rättigheter lyckats ogiltigförklara domen mot henne. Genom att låta analysera den tekniska bevisningen som åklagaren använt kunde ombudsmannen bevisa att María Teresa Rivera inte genomfört en abort.

Foto: Linda Axelsson

Själv har María Teresa Rivera hela tiden hävdat att hon fick missfall. Ett par dagar innan hennes svärmor hittade henne avsvimmad på toaletten i en pöl med blod hade hon varit på sjukhus för smärtor i underlivet och kraftiga blödningar. Läkarna sa att det var en infektion. När hon återvände med ambulans efter att ha svimmat ringde personalen polisen och anklagade henne för abort.

Under rättegången vittnade bland annat María Teresa Riveras dåvarande chef, på den textilfabrik där hon arbetade, om att hon sagt att hon var gravid redan i januari 2011. Då missfallet skedde i november samma år skulle hon ha varit gravid i minst elfte månaden, vilket är omöjligt.

I El Salvadors fängelser ser du bara fattiga kvinnor. Där finns inga kvinnor med pengar eller döttrar till politiker.

Domaren lyssnade inte på försvaret utan menade att eftersom graviditeten varit så långt framskriden måste det röra sig om mord. Därför dömdes María Teresa Rivera till 40 års fängelse. Straffet för abort är två till åtta års fängelse, men salvadoranska domare väljer ofta att döma för mord istället för abort, varför straffet blir 30-40 år.

– Jag fick lida för något som jag aldrig gjort. I El Salvadors fängelser ser du bara fattiga kvinnor. Där finns inga kvinnor med pengar eller döttrar till politiker. Om de vill genomföra en abort eller har graviditetsproblem åker de utomlands och får hjälp eller gör abort, medan vi fattiga kvinnor sätts i fängelse, ofta bara för att vi fått missfall, säger María Teresa Rivera.

Själv blev María Teresa Rivera lämnad av sin mamma när hon var fem år. Vart mamman tog vägen vet ingen och pappan var försvunnen sedan tidigare. María Teresa Rivera och hennes lillebror fick bo hos deras mormor och mostrar i det lilla samhället San Juan Opico, söder om El Salvadors huvudstad San Salvador.

– Vi levde i extrem fattigdom. Jag ville gå i skolan, men mina mostrar sa först nej. Jag stod på mig och började ändå i kvällsskola när jag var sju. I skolan var jag lycklig, men så fort jag kom hem fick jag stryk och tvingades sälja varor på gatan för att tjäna pengar till familjen. Sålde vi inget slog de oss. Mina kusiner fick kyckling och ris att äta, men min bror och jag fick äta tortillas med salt. När jag var åtta år blev jag våldtagen, men mina mostrar brydde sig inte. Det är så livet ser ut för många unga fattiga flickor i El Salvador. Det är de som är min drivkraft och för dem jag vill kämpa, säger María Teresa Rivera.

Räddningen blev SOS Barnbyar. María Teresa Rivera och hennes bror placerades på ett av deras barnhem. María Teresa Rivera kunde där gå klart skolan och ta studentexamen. Brodern fick sluta när han var 15 år för att jobba i en verkstad. Han behövde tjäna in pengar åt mostrarna, berättar María Teresa Rivera. Sen försvann han. Först långt senare fick de reda på att han satt i fängelse.

Foto: Linda Axelsson

Som vuxen med gymnasieexamen var det inga problem för María Teresa Rivera att få jobb, men det förändrades med fängelsedomen 2012. När hon frikändes förra året sökte hon utan framgång flera jobb. Så fort hon lämnade in sin cv och arbetsgivarna fick se vem hon var stängde de dörren. Stämpeln som barnamördare hängde kvar, menar María Teresa Rivera.

Abort var fram till 1997 tillåtet i El Salvador efter våldtäkt, om graviditeten utgjorde en fara för moderns liv eller om fostret riskerade att dö. Efter påtryckningar från konservativa lobbygrupper och den katolska kyrkan införde den dåvarande högerregeringen ett totalförbud.

I fängelset blev María Teresa Rivera en del av en internationell kampanj mot abortlagen. Bakom kampanjen stod bland andra Amnesty International. Kampanjen uppkallades efter de 17 kvinnor som mellan 1999 och 2011 dömts till 40 års fängelse på grund av mord på barn, Las 17 (De 17).

Det var svårt att leva förföljd och ständigt rädd för att behöva återvända till fängelse.

– Jag blev en känd person, som alla kände igen även när jag kommit ut ur fängelset. Jag blev Teresa som gjort abort – för alla, utan att de kände till hela historien. Jag blev diskriminerad, fick inget arbete och min son mobbades i skolan. Jag såg att han led och var hungrig, men jag kunde inte försörja honom. Till slut lånade jag lite pengar för att öppna en affär i mitt hem, men det var svårt att leva förföljd och ständigt rädd för att behöva återvända till fängelse, säger María Teresa Rivera.

El Salvadors åklagarmyndighet försökte överklaga frikännandet av María Teresa Rivera. Myndigheten menade att ombudsmannens tekniska analys av bevisen inte kunde användas i en domstol. Bara tio dagar efter att hon släppts ur fängelset låg den formella överklagan på en domares bord. Åklagarna gick ut offentligt och sa att de inte tänkte ge sig förrän María Terese Rivera satt bakom galler igen.

Det var inte första gången som åklagarmyndigheten vägrade erkänna fel i en abortdom. 2012 lämnade Sonia Tábora kvinnofängelset i Ilopango efter att ha blivit frikänd. Hon hade då avtjänat sju av de 30 år hon dömts till 2005. Enligt den frikännande domen fick hon missfall och borde inte ha dömts för mord.

Åklagarmyndigheten försökte sedan i fem år att överklaga Sonia Táboras frikännande. Det var först i februari i år som hon friades i en högsta instans. Även om María Teresa Rivera talar om Sonia Tábora som en av de modigaste kvinnor hon vet, är hon tydlig med att hon inte vill genomlida samma behandling. Därför flydde hon till Sverige i höstas.

Beslutet om asyl fattades av Migrationsverket fredagen den 17 mars i år, men María Teresa Rivera nåddes inte av beskedet förrän på måndagen när hennes offentliga ombud, juristen Patricia Godinez, ringde.

– Jag blev så glad och tackade Gud först och främst, men även den svenska regeringen för att den gett oss skydd. Här kan min son röra sig fritt, utan att vara rädd, och få en bra utbildning. Det är vad jag helst av allt vill, att min son får det bra. Sen ska jag kämpa för mina väninnor i fängelset, säger María Teresa Rivera

Läs även: Kvinna får asyl efter fängelsedom för abort

Behandlingen av Sonia Tábora, Maria Rivera Teresa och flera andra kvinnor som lyckats bli frikända efter abortdomar har gjort att de kvinnor som fortfarande sitter fängslade är rädda för att uttala sig offentligt. Riskerna för stigmatisering, diskriminering och förföljelse är, enligt María Teresa Rivera, för stora.

– Nu drömmer de om att få komma till Sverige. Jag tror flera av dem kommer att söka asyl här när de kommer ut. Jag skulle vilja ordna ett insamlingskonto där människor kan sätta in pengar så att vi kan hjälpa mina väninnor när de kommer ut. För jag vet hur det är. Det finns inga jobb, de kommer tvingas leva på gatan och inte kunna ta hand om sina barn om de inte får hjälp, säger María Teresa Rivera.

Samtidigt som María Teresa Rivera planerar hur hon ska kunna bistå sina väninnor bakom galler i El Salvador pågår ett intensivt arbete i det salvadoranska parlamentet för att förändra lagstiftningen. Representanter för det högerparti som satt vid makten när totalförbudet infördes 1998 vill se en straffökning för abort till 50 års fängelse.

Som svar på förslaget har ledamöter från vänsterpartiet, som sitter vid makten, lagt fram ett förslag om att återgå till den lag som gällde före totalförbudet. Det förslaget har idag större möjlighet att gå igenom än en hårdare lagstiftning. I de pågående diskussionerna i det salvadoranska parlamentets utskott för reformer av lagar och konstitutionen är, enligt Amnesty International, tre av nio ledamöter för att lagen mildras, tre är emot och tre har ännu inte offentligt uttryckt var de står.

Enligt den salvadoranska organisationen Medborgarkoalitionen för avkriminalisering av abort (Agrupación Ciudadana por la Despenalización del Aborto) ställdes 129 kvinnor inför rätta anklagade för att ha genomfört abort 2000-2011. 23 av dem dömdes för att gjort abort. 26 dömdes för mord. Sedan dess har ytterligare fler dömts och några frikänts, men officiella data saknas.

Enligt Amnesty Inernational greps 16 kvinnor och flickor i El Salvador anklagade för abort under 2013, varav sex var under 18 år. Under det första kvartalet 2014 greps ytterligare åtta.

Foto i text: Linda Axelsson

Mer information om seminariet i Almedalen där María Teresa Rivera medverkar under onsdagen: The shrinking space for women’s rights – case of Central America

Om. DN Global utveckling
  • Denna artikel publiceras på DN Global utveckling, en temasajt om FN:s nya globala utvecklingsmål som syftar till att skapa en hållbar utveckling på jorden.
  • Fler artiklar från DN Global utveckling hittar du på här.
  • Du kan också läsa mer om satsningen här.
  • Redaktionen för DN Global utveckling nås på globalutveckling@dn.se om du vill skicka nyhetstips eller inbjudningar till seminarier.
  • Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.