Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Global Utveckling

Kvinnor i centrum för arbetet med en bättre värld

Foto: Alamy

Jämställdhetsfrågan får en helt annan tyngd i FN:s nya globala utvecklingsmål, jämfört med de tidigare millenniemålen. Kraven på världens länder är inte bara tuffare, kvinnors och flickors rättigheter genomsyrar dessutom nästan alla 17 målen.

”Jämställdhet mellan könen är mer än ett mål i sig själv. Det är ett grundkrav för att möta utmaningar som att minska fattigdom, främja hållbar utveckling och bygga en grund för demokrati, mänskliga rättigheter och god förvaltning”, twittrade FN:s tidigare generalsekreterare Kofi Annan i april förra året.

Citatet, som är Kofi Annans eget, är över tio år gammalt men lika aktuellt idag. För frågan om jämställdhet och kvinnors rätt till självbestämmande är långt ifrån självklart. Det visar inte minst upptakten till FN:s nya utvecklingsmål, som vid årsskiftet ersatte de tidigare millenniemålen.

Sveriges dåvarande särskilda sändebud för utvecklingsfinansiering, Staffan Tillander, kunde förra sommaren vittna om hur förhandlingarna kring målen och hur de skulle finansieras präglades av låg entusiasm just för jämställdhetsfrågorna. Sverige fick strida hårt för sin position om att stärka jämställdhetsmålet, men han menar att Sverige till slut också fick gehör för detta.

– Det finns nu en mycket bredare uppslutning kring de här frågorna, men det finns också länder som är mycket skeptiska och går emot viktiga bitar i de här jämställdhetsfrågorna, sa Staffan Tillander, den gången.

På pappret är skillnaden liten mellan millenniemål nummer tre och det nya utvecklingsmålet med nummer fem. Det enda som lagts till från millenniemålets rubrik är ordet ”alla”, så att utvecklingsmål fem lyder ”Uppnå jämställdhet och ge alla kvinnor och flickor större självbestämmanderätt”.

Men vid en närmare titt är skillnaderna enorma. Millenniemål tre fokuserade främst på flickors rätt att gå i skolan. Det fanns också delmål om ökad sysselsättning för kvinnor och fler kvinnliga parlamentariker.

Enligt mål fem i de nya utvecklingsmålen ska däremot alla världens länder verka för att inga kvinnor och flickor i världen ska behöva utsättas för diskriminering, våld, övergrepp, tvångsäktenskap och könsstympning.

Likaså ska all form av obetalt hushålls-, omsorgs- och socialarbete som ofta utförs av kvinnor erkännas. Dessa sysslor fördelas likvärdigt mellan en familjs medlemmar.

Vidare ska kvinnor vara delaktiga i politiska, ekonomiska och offentliga beslut. Alla kvinnor och flickor i hela världen ska också själva få bestämma över sin kropp, eller kräva sin rätt till sexuell och reproduktiva hälsa.

Världens länder ska även se till så att kvinnor har samma rättigheter som män att äga, kontrollera och ärva land och andra former av privat och finansiell egendom. Genom teknik och lagar ska världens stater stödja och uppmuntra kvinnors och flickors rätt till självbestämmande.

Vid sedan av mål fem ingår jämställdhet och kvinnors rättigheter även i hela nio av de andra målen. Det innebär att det inte går att uppnå de nya utvecklingsmålen totalt sett utan att ta hänsyn till jämställdhet och kvinnors och flickors rätt till självbestämmande.

Till exempel tas det särskild hänsyn till kvinnor och flickor i mål ett, att utrota all fattigdom, i mål tio, att minska sociala och ekonomiska klyftor inom och mellan världens länder och i mål 16 om vikten av inkluderande samhällen och institutioner.

Dessutom gäller skrivningarna alla kvinnor och flickor i hela världen, även i Sverige.

– Millenniemålen fokuserade på fattiga länder, medan de nya målen talar om alla länder. Tydligt i de nya målen är också att man inte bara kan jobba med ett mål, utan att vi måste göra en gemensam ansträngning på flera områden. Det gäller inte minst kvinnors rättigheter och jämställdhet, säger Josefine Karlsson, policyrådgivare på Kvinna till Kvinna.

De långtgående formuleringarna kring jämställdhet i de nya utvecklingsmålen är inte heller okontroversiella. På Kvinna till Kvinna har man under en längre tid sett hur vissa stater försöker försvaga tolkningarna av överenskommelser om kvinnors rättigheter och vissa formuleringar i utvecklingsmålen. Det står inte minst klart inför det kommande FN-mötet i New York, Commission on the Status of Women (CSW), om kvinnors status i världen som arrangeras den 14-24 mars.

– Det här är en utveckling vi sett under de senaste åren, hur de här mötena förvandlas till skyttegravskrig där ingen vill lämna sina positioner. Vi åker dit med målsättningen att inte backa på något och jag vet att Sveriges regeringsdelegation har samma målsättning.

Problematiken ligger i hur överenskommelserna i FN:s större övergripande avtal formuleras, som det om utvecklingsmålen. När applåderna tystnat och strålkastarljuset slocknat börjar förhandlingarna om hur formuleringarna ska tolkas.

Grafik: Utvecklingen för kvinnor har varit positiv inom ekonomi, hälsa, utbildning och inflytande – men det är bara inom grundläggande utbildning som kvinnorna kommit ifatt männen.

Foto:

Foto:

Foto:

Foto:

Om. DN Global utveckling
  • Denna artikel publiceras på DN Global utveckling, en temasajt om FN:s nya globala utvecklingsmål som syftar till att skapa en hållbar utveckling på jorden.
  • Fler artiklar från DN Global utveckling hittar du på här.
  • Du kan också läsa mer om satsningen här.
  • Redaktionen för DN Global utveckling nås på globalutveckling@dn.se om du vill skicka nyhetstips eller inbjudningar till seminarier.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.