Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Global utveckling

Mat som slängs födde tre nya affärsidéer

Zeenath Hasan och David Degbor besöker Sibylles Bakery och diskuterar matsvinn med Sibylle Lühr. Varje lördag kommer en volontär från Rude Food och hämtar en del av del bröd som Sibylle inte längre kan sälja i sitt bageri.
Zeenath Hasan och David Degbor besöker Sibylles Bakery och diskuterar matsvinn med Sibylle Lühr. Varje lördag kommer en volontär från Rude Food och hämtar en del av del bröd som Sibylle inte längre kan sälja i sitt bageri. Foto: Jenny Leyman

Bröllopsmiddag av ratade råvaror, ett ”Blocket” för mat som inte kunnat säljas och en juicefabrik för frukten som ingen ville ha – men som nu alla vill köpa.

Problemet med matsvinn har många lösningar och föder nya affärsidéer.

Cateringverksamheten Rude Food föddes 2015 när Zeenath Hasan, doktorand vid Malmö högskola, samlade en grupp vänner och började ”rädda” livsmedel från små butiker och torghandlare i Malmö. Mat som annars skulle slängas.

Det potentiella matsvinnet lagade vännerna till och åt tillsammans eller gav bort till flyktingboenden eller hjälporganisationer. När föreningen sökte volontärer via sociala medier växte verksamheten snabbt.

– Vi använde en lokal vid Möllevången, ett mat-labb som jag finansierat med egna pengar och små bidrag, för att laga maten, berättar Zeenath Hasan.

Över hälften av maten Rude Food får är färsk frukt och grönsaker.

– Vi får också mycket bröd. Vi måste se till att vi inte drunknar i bröd. Ett tag var det bara bananer. Och om vi får från en bondgård kan det vara hundra kilo potatis, skrattar Zeenath Hasan.

– Men i dag är vi bättre på att se till att få variation.

Foto: Jenny Leyman

Ungefär var femte matkasse vi konsumenter köper i dag hamnar i soporna och blir så kallat matsvinn, mat som produceras men inte äts upp. Men en stor del av svinnet sker redan innan maten ens lämnar lagret eller butiken, eftersom vi kunder är kräsna. Få av oss är beredda att köpa stött frukt och varor där bäst-före-datumet börjar närma sig. Inte heller butikerna godkänner livsmedel som inte är i topp-skick från sina leverantörer. Det är här som hållbarhetsentreprenörerna har hittat en nisch.

– Nu har vi kunnat anställa två personer på deltid, säger Zeenath Hasan, men betonar att volontärernas engagemang fortfarande är avgörande.

Rude Food är i dag organiserat som en förening som bedriver näringsverksamhet och de säljer catering till företag runt Malmö. Bland annat levererar de regelbundet till personalmöten hos Ikea, säger Zeenath Hasan.

De har också lagat matsvinns-middag till bröllop. Råvarorna de använder är fortfarande sådana som är tänkta att slängas. Rude Foods cateringkunder vet aldrig riktigt vad de kommer att få levererat - eftersom Rude Food inte vet vilka råvaror de får in. Det enda kockarna kan garantera är att det blir vegetariskt.

– Vi ”räddar” inte kött.

Det finns det dock andra som gör.

Eftersom färskt kött är en vara med kort hållbarhet är det inte ovanligt att den hamnar i containern utanför matbutiken. En studie från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) där forskarna tittat på hur mycket av olika livsmedel ett antal Willys-butiker slängde, visad att snittbutiken kastade 200 kilo kött per månad. Oftast för att det passerat bäst-före-datum.

Genom att rädda bara hälften av det kött som slängs i svenska butiker i dag skulle vi kunna spara klimatpåverkan motsvarande 10.000 bilisters årliga bilresande, menar forskarna, förutsatt att det kött som tas tillvara ger en motsvarande minskning av köttproduktionen.

Man kan sälja all överbliven mat som inte sålts den vanliga vägen: Restordnar, en pall skadade varor, krokiga morötter, varor som snart går ut.

Det är där Stockholmsbaserade start-upen FoodLoopz kommer in - ett slags ”Blocket” för livsmedel som annars sannolikt skulle hamna i containern.

– Man kan sälja all överbliven mat som inte sålts den vanliga vägen: Restordnar, en pall skadade varor, krokiga morötter, varor som snart går ut, säger en av grundarna, Elin Aronsen Beis, som själv har en bakgrund inom livsmedelsförpackningar.

Inom de närmaste veckorna planerar företaget att få upp den första versionen av sajten.

Tjänsten påminner om Matsmart, som gjort succé och fått investerare att satsa pengar. Men till skillnad från Matsmart, som vänder sig till privatpersoner och köper in varorna för att sedan sälja dem vidare, så kommer Foodloopz att fungera som en förmedlingstjänst mellan olika företag. Till exempel skulle köttet som håller på att gå ut kunna säljas till catering där det genast tillagas.

– Vi vill att alla sorters företag – odlare, producenter, grossister, varumärkesägare, hotell, storkök och restauranger – som enkelt och snabbt skall kunna omsätta mat som riskerar att bli svinn, säger Elin Aronsen Beis.

Företagen blir medlemmar i Foodloopz och kan lägga upp annonser som de får betala för. Genom det, och tillsammans med medel från framtida investerare, hoppas grundarna att verksamheten ska börja betala sig. Än så länge jobbar de båda oavlönat. Men annonser för matdonationer kommer inte att kosta något.

Annonsören måste utförligt beskriva vad den vill bli av med och varor som säljs eller doneras måste följa de regler och lagar som finns kring hantering av livsmedel.

– Jag lägger upp vår första medlem just nu. Det är ett företag som vill sälja överskott av energibars med kort bäst-före-datum. Det finns många olika lösningar och initiativ idag, men ingen i Sverige – vad vi vet – som tar samlat grepp innan konsumentledet, säger Elin Aronsen Beis.

I sin granskning av matsvinnet i Willys-butikerna kunde forskarna visa att frukt och grönt är den kategori som är överrepresenterad och utgör över 80 procent av det som hamnar i soporna. Det var mot den bakgrunden som Cecilia Larsson startade Rescued Fruits i Helsingborg, utan att ana vilken kometutveckling företaget skulle uppleva.

– Vi hade ett bra läge. Nästan all frukt som kommer till Sverige kommer via hamnen här i Helsingborg, säger hon.

Idén startade småskaligt 2014. Från olika företags stora fruktlager i staden hämtade hon frukt som annars skulle bli svinn. Av den kokade hon marmelad i en lokal i Helsingborg. Produkterna, som främst såldes på kaféer och restauranger, blev populära.

– Då kände vi att ja, det går att göra något av det här.

Då hade hon lyckats samla in pengar via crowd-funding och en del bekanta hade gått in med små investeringar i bolaget. I september förra året kunde hon anställa den första personen.

Foto: Jenny Leyman

Rescued Fruits affärsmodell bygger på att de får sin råvara gratis i utbyte mot att de hämtar frukten på grossisternas lager. Att göra sig av med stora mängder är dyrt för fruktföretagen, som då slipper den kostnaden. Men liksom de andra matsvinns-entreprenörerna vet Rescued Fruits inte vad de får för råvaror från dag till dag.

– Vi öppnar dörrarna på morgonen och kollar vad vi har fått in. Utifrån det tillverkar vi våra juicer och vår marmelad, säger Cecilia Larsson.

Vi går ju rakt emot allt vett och sans när vi bygger upp vår produktion såhär. Men jag tror att man måste våga tänka om när det gäller hur vi producerar livsmedel.

Det gör också att juice och marmelad aldrig smakar riktigt samma, något som annars anses vara extremt viktigt i livsmedelsproduktion. Konsumenter är vana att kunna köpa samma sorts produkt gång efter gång och att den ska smaka exakt som sist.

– Vi går ju rakt emot allt vett och sans när vi bygger upp vår produktion såhär. Men jag tror att man måste våga tänka om när det gäller hur vi producerar livsmedel. Det behöver inte alltid smaka samma, konsumenterna förstår bättre än så i dag.

I höstas ringde Cecilia och hennes kollega till Ica för att fråga lite om deras frukt och distribution, av ren nyfikenhet. Ica blev intresserade av Rescued Fruits idé och plötsligt hade de skrivit ett avtal. Från maj i år gör det lilla Helsingborgsföretaget en egen produktlinje för Ica: Räddad frukt. Enligt Icas chef för miljö och socialt ansvar, Maria Smith, har kunderna sprungit benen av sig för marmeladen och juicen tillverkad av matsvinn.

– Första månaden fick vi sätta en begränsning på hur mycket varje butik fick köpa in, för att alla butiker ska kunna få tillgång till varorna. Det har i princip aldrig hänt innan, säger Maria Smith.

Hon berättar att Icas plan var att i år samla 8.000 kilo svinnfrukt från lagret i Helsingborg, men redan i september hade de räddat 10.000 kilo. Nu ska de börja rädda frukt även från butikerna. Den frukt som ratas i hyllorna ska köras tillbaka till lagret med vändande transport för att Rescued Fruits ska kunna plocka upp den där.

I dag har Cecilia Larssons företag anställt ytterligare en person och fler kommer det att bli när produktionen skalas upp.

– Vi har en bit kvar innan vi är så pass lönsamma att vi kan bygga vidare, men vi är på väg, säger hon.

Foto: Jenny Leyman

Skåne har i dag blivit lite av en hubb för innovationer inom matsvinnsbekämpning. Zeenath Hasan, Rude Foods grundare, tror definitivt att det går att göra affärer av nischen matsvinn.

Föreningen har redan fått ta emot en rad priser för sitt innovativa arbete, bland annat Skåneländska gastronomiska akademiens diplom tidigare i år och Skånes miljöpris förra året. Nu har också en stor matkedja hört av sig och vill börja skänka råvaror till deras cateringverksamhet, berättar Zeenath Hasan. Om två år räknar hon med att organisationen har ytterligare anställda.

– Jag hoppas att vi då ska ha startat en egen produktlinje och att vi ska ha en matsvinns-supermarket.

 

Detta är en av flera artiklar i en serie på DN Global utveckling om hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. Läs övriga artiklar här:

• Därför kan plasten runt gurkan vara rena klimatvinsten (2 nov)

• Gamla tiders lösviktshandel på väg tillbaka (3 nov)

• Hon ska sälja mat utan en enda förpackning i butiken (4 nov)

• Framtidens plastflaskor kan göras av bark och rötter (5 nov)

• ”Förpackningarna har fått oförtjänt dåligt rykte” (5 nov)

• Naturskyddsföreningen: Gifter finns även i pappersförpackningar (5 nov)

• Även små gärningar kan lindra ”klimatångest” (6 nov)

Läs även fler artiklar från tidigare i år inom samma tema:

• Mat mer än hälsofråga på toppmöte i Stockholm (13 juni)

• Rockström vill ha lika tuffa regler för mat som för utsläpp (14 juni)

• Dela maten via mobilen i stället för att slänga (19 juni)

• Stordalen ändrade strategi efter ”bacon gate” (28 juni)

Fakta. Matsvinn

Svenskarna ger upphov till ungefär 1,3 miljoner ton matavfall per år, men då har inte det som hälls ut i avloppet räknats in.

Siffran innefattar svinnet i hela kedjan, från tillverkning till konsumentens kök. Hushållens slängande av mat står för den största andelen: 74 kilo per person och år eller 0,8 kilo matavfall för en familj på fyra personer – varje dag.

Av vissa livsmedel slängs så mycket som hälften.

Produktionen av den mängd mat som slängs varje år motsvarar utsläpp på omkring två miljoner ton koldioxid, tre procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, enligt en uträkning från Naturvårdsverket.

Enligt FN:s hållbarhetsmål ska matsvinnet, både på företags- och konsumentnivå, halveras till 2030. 

Källa: www.un.org, SLU och Naturvårdsverket.

Om. DN Global utveckling
  • Denna artikel publiceras på DN Global utveckling, en temasajt om FN:s nya globala utvecklingsmål som syftar till att skapa en hållbar utveckling på jorden.
  • Fler artiklar från DN Global utveckling hittar du på här.
  • Du kan också läsa mer om satsningen här.
  • Redaktionen för DN Global utveckling nås på globalutveckling@dn.se om du vill skicka nyhetstips eller inbjudningar till seminarier.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.