Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Global utveckling

Ny lag tvingar storföretag att redovisa hållbarhetsarbetet

Från och med i år måste större företag göra hållbarhetsrapporter. Där ska företagsledningen varje år berätta hur de arbetar med mänskliga rättigheter, mångfald och sociala frågor på arbetsplatsen och hos underleverantörer.

Från 1 januari i år ska företag med minst 250 anställda, och/eller en nettoomsättning på 350 miljoner kronor, varje år redogöra för hur de arbetar med bland annat miljö, sociala frågor, personal, mångfald, jämställdhet, för mänskliga rättigheter och mot korruption. De ska beskriva sin policy i dessa frågor, de största riskerna kopplade till verksamheten, och på vilket sätt arbetet med allt detta ingår i bolagets affärsmodeller.

Regeringen hoppas att det ska ge medborgare, anställda, investerare och andra intressenter en bättre möjlighet att följa upp företagens arbete. Fler ska kunna fatta välinformerade beslut om vilka företag de vill investera i eller handla med.

– Då blir det allt viktigare för företagen att hålla reda på sådant som ”vilket företag städar egentligen vårt kontor på nätterna och vilka villkor har deras personal?”, menar Jonas Wiberg, advokat och arbetsrättsexpert hos DLA Piper, som det senaste året hjälpt flera företag att förbereda sig för de nya kraven.

Företagen vill framför allt undvika pinsamheter, och de nya lagkraven sätter ökat fokus på behovet av seriösa underleverantörer, konstaterar Jonas Wiberg.

– Ledningarna vill slippa sådant som när McDonald’s avslöjades med natt-svartstädning, och som när flera taxibolag fick skylta med sina usla löner och villkor i medierna. Vi kan nu se att fler hållbarhetschefer börjar tänka i termer av att kräva kollektivavtal av underleverantörer som städar, plockar ihop fruktkorgar eller utför andra tjänster, säger Wiberg.

En annan konsekvens kan bli att företagen slutar att göra affärer i länder där det finns utbredd korruption.

Många företag, främst de större, har redan i flera år frivilligt hållbarhetsredovisat. Däribland Apoteket, Byggmax, Clas Ohlson, H&M, Lindex och de flesta stora bygg- och fastighetsbolag.

Men ibland har de fått kritik för att mest rapportera om det som är fördelaktigt för dem själva. Viss kritik har talat om så kallad ”greenwash”: ett dokument som mest ska se fint ut inför allmänhet och investerare, men som saknar substans.

Läs mer: Parul Sharma: ”Företagens hållbarhetsarbete mest bullshit”

Ett företag med redan i dag ambitiös redovisning är Clas Ohlson. Med företagets slogan ”Härifrån till hållbarheten” präglas fjolårets rapport av återvinning och miljö, inte minst vad gäller elartiklar, men också om mänskliga rättigheter, förbättrade förhållanden för migrantarbetare, leverantörer, deras anställda och familjer och det lokala samhället i tillverkningslandet.

Plus, på hemmaplan i Sverige, om behovet av att minska sjukfrånvaron, öka mångfalden och jämställdheten, ta in praktikanter från Arbetsförmedlingens utsatta grupper, behandla medarbetare väl och ansvarsfullt, och erbjuda trygga arbetsförhållanden.

Foto: För Clas Ohlsons hållbarhetschef Åsa Portnoff Sundström (bilden) är det viktigt att beskriva hur hållbarhetsarbetet bidrar till bolagets utveckling.

– Vi vill visa på vår hantering av risker och på vilket sätt vi tar ansvar för att begränsa den negativa påverkan från vår verksamhet och hur det skapar värde för våra olika intressenter. Rapporteringen har en viktig roll att fylla gentemot både nuvarande och framtida medarbetare, säger hon.

– Det är ett verktyg för att lyckas engagera och för att kunna rekrytera dem vi behöver framöver. Att arbeta för ett företag man känner stolthet för och som delar ens egna värderingar blir allt viktigare, speciellt för unga människor, säger Portnoff Sundström.

Fakta. Hållbarhets­rapport

Har sin bakgrund i ett EU- direktiv och gäller cirka 1 600 bolag, som antingen har minst 250 anställda, eller en netto- omsättning på 350 miljoner kronor och/eller 175 miljoner kronor i balansomslutning.

Tanken är att hållbarhets- arbetet ska bli en ledningsfråga. Dåliga beslut – och negativ publicitet – kan lättare undvikas om företagen vet vilken information de måste lämna ut om sitt hållbarhetsarbete.

Svenskt Näringsliv anser att den nya lagen inte är anpassad för icke vinstdrivande verksamheter, och att frivillig hållbarhetsrapportering är ett fullgott alternativ till lag.

Samtidigt finns kritik från bland andra Swedwatch mot att reglerna inte är tillräckligt tydliga och tvingande. Swedwatch pekar på att det enda som krävs är att någon form av hållbarhetsrapportering upprättas. Swedwatch ser en risk för fortsatt övergripande rapporter med väldigt selektiv information.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.