Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Global Utveckling

Så ska FN:s nya utvecklingsmål lyckas bättre än millenniemålen

Foto: Bryan R. Smith/AP

År 2000 kom FN överens om åtta millenniemål. Tanken var att halvera extrem fattigdom, sätta fler barn i skolan och förbättra hälsovården i världens fattiga länder. Femton år senare var få av målen uppnådda.

För att lyckas bättre har 17 nya utvecklingsmål tagits fram där även den rika världen ingår.

Det brukar sägas att FN:s åtta millenniemål var en produkt av en handfull tunnhåriga vita män som möttes i källaren till FN-skrapan i New York. Sanningen är något mer nyanserad, men målen skapades av världens rika länder och stora biståndsgivare. De som målen handlade om var inte med.

Huvudsyftet med millenniemålen var att minska den andel människor som lever i extrem fattigdom och hunger i världen till hälften. Gränsen för extrem fattigdom har definierats som 1,25 dollar per dag att leva på.

Millenniemålen siktade också på att sätta alla barn i världens fattiga länder i skola och att samtidigt öka andelen flickor på alla utbildningsnivåer. Dessutom skulle mödra- och barnadödligheten sänkas, spridningen av hiv/aids, malaria och tbc stoppas, skogsavverkningen minska, tillgången till rent vatten öka och livet förbättras för sluminvånarna i världens alla fattiga länder.

Utgångspunkten för att mäta millenniemålen var data från 1990. Målsnöret sattes till 2015. När nyårsklockorna ringde den 31 december 2015 var långt ifrån alla data insamlade, men det stod ändå klart att inte alla mål var uppnådda.

Till framgångarna kunde räknas huvudmålet att halvera den extrema fattigdomen och undernäringen i världen och att i stort sett alla barn i världens fattiga länder börjar i skolan.

Det finns flera orsaker till att alla mål inte uppnåddes och de 17 nya utvecklingsmålen försöker angripa några av dessa problem.

Sveriges biståndsminister Isabella Lövin talar ofta om hur hon själv brinner för utvecklingsmål nummer 16 om att ”uppmuntra fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillgodose tillgång till rättvisa för alla och bygga effektiva, ansvariga och inkluderande institutioner på alla nivåer”.

Tillsammans med Sierra Leones finansminister Kaifala Marah leder Isabella Lövin en internationell högnivåpanel för fred- och statsbyggnad. De är både tydliga med att ett av de främsta hindren för att utrota fattigdomen i världen är väpnade konflikter.

När Kaifala Marah besökte Stockholm förra året dömde han ut millenniemålen som något som ledarna för världens rika länder tagit fram, utan dialog med de länder som målen var tänkta att hjälpa. För att lyckas med utveckling krävs det att alla parter är inblandade och lyssnar på varandra.

Till skillnad från millenniemålen har utvecklingsmålen arbetats fram i en öppen process där miljontals människor i flera av världens länder deltagit. Det har inte bara handlat om diplomater och regeringsföreträdare, utan även lokalpolitiker, företagare, fackförbundsrepresentanter, människorätts- och miljörättsaktivister och många andra representanter för civilsamhället.

Medan millenniemålen var riktade mot fattiga länder, vänder sig utvecklingsmålen till alla länder. Nära hälften av världens fattiga lever idag i medelinkomstländer och orsakerna till fattigdom återfinns inte bara i fattiga länder, utan även i Sverige.

Den som läser de 17 nya utvecklingsmålen konstaterar också att det inte handlar om att ”halvera” eller ”minska”, utan om att ”utradera” och ”stoppa”. Om vi år 2030 uppnått målen lever ingen på hela jorden i extrem fattigdom. Det var FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon som förra året sa att ”vi kan bli den första generation som utrotar fattigdomen.”

Utvecklingsmålen bygger också på de mänskliga rättigheterna. Det krävs fred och säkerhet för att utvecklas, men det krävs också lika rättigheter, möjlighet att vara delaktig i politiska och ekonomiska beslut och att ingen människa är mindre värd än någon annan.

Framför allt genomsyras de nya utvecklingsmålen av kvinnors rättigheter och vikten av jämställdhet mellan könen. Frågorna har fått ett eget mål, nummer fem.

Mål fem är också det tydligaste exemplet på att det inte bara går att klara av ett enskilt utvecklingsmål utan att också uppnå de andra. Med de gamla millenniemålen var det möjligt att nöja sig med bara ett.

På samma sätt hänger utvecklingsmålen ihop med att världens länder i fjol också kom överens om ett klimatavtal för att stoppa klimatförändringarna och hur den globala utvecklingen ska finansieras de kommande 15 åren.

Om. DN Global utveckling
  • Denna artikel publiceras på DN Global utveckling, en temasajt om FN:s nya globala utvecklingsmål som syftar till att skapa en hållbar utveckling på jorden.
  • Fler artiklar från DN Global utveckling hittar du på här.
  • Du kan också läsa mer om satsningen här.
  • Redaktionen för DN Global utveckling nås på globalutveckling@dn.se om du vill skicka nyhetstips eller inbjudningar till seminarier.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.