Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Global utveckling

Storföretags skatter hemliga även efter Panamaskandalen

I den här byggnaden i Panama City har advokatbyrån Mossack Fonseca sitt kontor. Byrån var i allra högsta grad inblandad i skandalen kring Panamadokumenten.
I den här byggnaden i Panama City har advokatbyrån Mossack Fonseca sitt kontor. Byrån var i allra högsta grad inblandad i skandalen kring Panamadokumenten. Foto: Rodrigo Arangua/TT/AFP

En svart lista på skatteparadis och informationsplikt för skatterådgivare är några av finansminister Magdalena Anderssons planerade åtgärder för att motverka skatteflykt, på dagen ett år efter avslöjandet av de så kallade Panamadokumenten.

Däremot är hon inte beredd att kräva offentlig rapportering av vad storföretag betalar i skatt i olika länder. Biståndsorganisationen Diakonia varnar för fortsatt hemlighetsmakeri och får stöd av en färsk rapport som visar hur EU:s största banker tjänar pengar i skatteparadis.

Den 3 april förra året briserade avslöjandet av de så kallade Panamadokumenten. I tv, radio och tidningar världen över rapporterade journalister om hur banker, företag, enskilda personer och finansiella institutioner gömde undan enorma summor pengar i brevlådeföretag i skatteparadis för att slippa betala skatt.

Panamadokumenten satte ljuset på en omfattande global skatteplanering. EU varnade för att mer än tusen miljarder dollar skattefuskades och planerades bort varje år.

De som främst drabbas av skatteflykten är världens fattiga. Enligt den Internationella valutafonden, IMF, är förlusten av de förlorade skatteintäkterna 30 procent större i utvecklingsländerna än i de rikare OECD-länderna.

– I alla länder i världen behöver man få in pengar för att finansiera skolor, betala lärarnas och läkarnas löner, bygga vägar och järnvägar. Då kan man inte ha en global finansiell elit med väldigt rika personer som inte är med och bidrar, säger finansminister Magdalena Andersson till DN Global Utveckling.

Det som har särskild bäring på Panamadokumenten är en svart lista med skatteparadis.

Finansministern drar en rak linje från en finansiell elit som undkommer skatt till ökad extremism och populism. Därför menar hon att allt fler länder vill se ökade krafttag mot skatteflykt.

– Vi har arbetat med det här både inom OECD och EU och stora delar av det arbetet håller nu på att implementeras både i Sverige och inom EU. Det som har särskild bäring på Panamadokumenten är en svart lista med skatteparadis, där vi har enats om vilka länder eller jurisdiktioner som ska granskas. Tanken är att vi ska fatta ett beslut om listan i slutet av året, säger Magdalena Andersson.

Foto: Beatrice Lundborg

Sveriges finansminister Magdalena Andersson. Arkivbild. Foto: Beatrice Lundborg.

Inom kort kommer skatterådgivare i Sverige också att få informationsplikt, enligt finansministern.  Det innebär att rådgivarna måste informera Skatteverket när de börjar sälja in nya skatteupplägg.

– Då kommer Skatteverket ha mycket bättre information och kunna vara snabbare på att stänga eventuella hål och stoppa olika upplägg.

Därutöver har Skatteverket i år fått 20 miljoner kronor för att motarbeta internationella skattebrott. Nästa år får de ytterligare 25 miljoner kronor.

Penny Davies på biståndsorganisationen Diakonia har jobbat med skatteflyktsfrågan i många år. Hon välkomnar regeringens olika initiativ.

– Det sker mycket bra, men det görs inte tillräckligt vad det gäller transparens och Sveriges regering driver inte heller på detta tillräckligt. Hemlighetsmakeriet möjliggör skatteflykt och vi vill se mer öppenhet, säger Penny Davies.

Enligt ett EU-direktiv från förra året ska alla EU:s medlemsländer före 26 juni i år införa ägarregister för bolag. Det gör att det blir svårare att tvätta pengar eller att skapa anonyma brevlåde- eller skalbolag.

Vi vill se en större möjlighet till ansvarskrävande även för medborgare i utvecklingsländer.

Både ägarregister och den nya lag om land för land-rapportering som infördes i Sverige den 1 april är steg i rätt riktning, menar Penny Davies. Hon ställer sig däremot kritisk mot att varken registren eller land för land-rapporteringen behöver vara offentliga, utan bara stå till förfogande för skattemyndigheter.

Land för land-rapportering är när företag redovisar intäkter, investeringar och skatt i alla länder där de bedriver någon form av verksamhet. Den nya svenska lagstiftningen bygger på förslag från OECD och ett nytt EU-direktiv som fortfarande förhandlas inom EU-kommissionen.

– Det handlar om land för land-rapportering inom EU och ett väldigt begränsat antal skatteparadis. Den gäller också bara företag som har en omsättning på mer än 750 miljoner euro per år. Vi vill se en större möjlighet till ansvarskrävande även för medborgare i utvecklingsländer och då behöver rapporteringen omfatta fler företag och deras verksamhet i alla länder, säger Penny Davies.

Diakonia har tillsammans med många andra civilsamhällesorganisationer inom EU framfört sina krav till EU-parlamentet, där de också vunnit gehör. Parlamentet debatterar just nu om den offentliga land för land-rapportering ska gälla för alla multinationella bolag med en omsättning på mer än 40 miljoner euro och för deras verksamheter i hela världen.

Finansminister Magdalena Andersson har svårt att se att just offentlig land för land-rapportering skulle innebära någon fördel. Hon tror inte att det i sig skulle leda till ökade skatteintäkter, utan att det viktiga är att skattemyndigheterna genom informationsutbyte får större möjligheter att stoppa skatteflykt.

Penny Davies håller inte med finansministern. Hon anser att det är just hemlighetsmakeriet som möjliggör förmånliga avtal och upplägg bakom lyckta dörrar.

– De här skandalerna har alla gemensamt att de saknas transparens. Om vi inför mer öppenhet kommer vi en bra bit på vägen när det gäller ansvarsutkrävande. Våra partnerorganisationer i utvecklingsländerna pekar på att det inte finns resurser hos lokala skattemyndigheter att följa upp den privata sektorns verksamheter. Sverige bidrar genom bistånd till att stärka kapaciteten hos vissa skattemyndigheter och det är ju bra, men det räcker ändå inte och då blir transparens extra viktigt, säger Penny Davies.

Sedan 2014 är det krav på att banksektorn inom EU måste göra offentlig land för land-rapportering. Det har möjliggjort att organisationerna Fair Finance Guide International och Oxfam har kunnat granska de 20 största bankerna inom EU och deras land för land-rapporter. I en rapport som publicerades i slutet av mars i år visar organisationerna att bankerna gör enorma vinster i skatteparadis. Organisationerna ser det som ett argument för att offentlig land för land-rapportering borde gälla fler sektorer.

Utan lagstiftning är det få företag som vill genomföra en offentlig land för land-rapportering. Detta trots att skatt alltmer ses som en del av företagens hållbarhetsarbete.

Ett av få bolag som frivilligt publicerar en offentlig land för land-rapport är det brittiska  telekombolaget Vodafone. Deras land för land-rapport för verksamhetsåret 2015-2016 ligger öppen på internet, är 63 sidor lång och redovisar tydligt investeringar, vinster, skatter, antal anställda och typ av verksamhet land för land.

Vodafone motiverar sin rapportering med att den kan ses som en konkurrensfördel i tider då kunderna premierar företag som driver ett aktivt hållbarhetsarbete.

Om. DN Global utveckling
  • Denna artikel publiceras på DN Global utveckling, en temasajt om FN:s nya globala utvecklingsmål som syftar till att skapa en hållbar utveckling på jorden.
  • Fler artiklar från DN Global utveckling hittar du på här.
  • Du kan också läsa mer om satsningen här.
  • Redaktionen för DN Global utveckling nås på globalutveckling@dn.se om du vill skicka nyhetstips eller inbjudningar till seminarier.
  • Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.