Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Global utveckling

I år pausar vi inte jämställdheten 9 mars

Foto: Ap

Internationella kvinnodagen tjuvstartade redan tidigare i veckan med rapporter och debattinlägg om bland annat kvinnors situation på arbetsmarknaden och ekonomiska förutsättningar i livet.

Det är utmärkt, eftersom vi då kanske kan få fokus på jämställdhetsfrågorna i alla fall en halv vecka – och inte bara en enstaka dag om året.

Varje år är det alltid någon som provoceras av internationella kvinnodagen och fyndigt föreslår i sociala medier att det även borde inrättas en internationell mansdag.

En till? Brukar jag undra. Räcker det inte med de 364 dagar om året som inte är kvinnodag? Dagar som är en enda lång upprepning av ojämställda förhållanden som att män tjänar mer än kvinnor medan kvinnor tar ut mer av föräldraledigheten och därmed halkar efter i löneutveckling och karriär.

Men vi behöver inte ens gå till den övergripande statistiken på nationellt eller globalt plan, utan det räcker med att se sig om i vardagen för att hitta ständigt återkommande exempel på dikeskörningar ur jämställdhetsperspektiv.

Bilden på Donald Trump, omgiven av en rad män när han drar in det ekonomiska stödet till biståndsorganisationer som ägnar sig åt abortupplysning, är den mest talande på länge – men det finns även färska svenska exempel på hur kvinnor glöms bort eller utesluts ur olika sammanhang, inte minst i näringslivet.

På självaste kvinnodagen arrangerar till exempel Timbro och Skattebetalarnas förening ett seminarium om skattefrågor med sex män och noll kvinnor på scen.

Och förra månaden kritiserade Fastighetsnytts IR-podd skarpt för att bara ha haft män i sin intervjuserie. För den som möjligen trodde att försvaret var att enbart män arbetar med fastighetsfrågor kunde Rättviseförmedlingen med hjälp av sitt nätverk snabbt sammanställa en lång rad exempel på kvinnor på ledande positioner i branschen, namn som de nu förhoppningsvis kommer att intervjua i podd-serien. (Fastighetsnytt har senare förklarat sig med att just IR-podden är köpta inslag där företagen själva väljer vem som ska intervjuas, men det ändrar inte på det faktum att publikationen lånar ut namn och trovärdighet i sammanhanget och därmed också drabbas av kritiken.)

När Kalmar kommun nyligen ordnade en näringslivsdag på temat ”Framtidens företagsamhet” lyckades de med det närmast osannolika att boka in 20 män som talare, men inte en enda kvinna.

Nästa månad arrangerar Dagens Industri konferensen ”Det nya spel-Sverige” med en talarlista som består av Anders, Anders, Gustaf, Lennart, Peter, Mark och
 Peter. Extra genant blir laguppställningen med tanke på att förstnämnda Anders, nämligen Anders Årbrandt som är vd för Novamedia Sverige som driver Postkodlotteriet, delar vd-posten med Cecilia Bergendahl. Det går därmed inte att hävda att det saknas kvinnor på tillräckligt hög position för att kvalificera sig till programmet.

För företag som menar allvar med sitt hållbarhetsarbete gäller det alltså inte bara att tänka på jämställdhet internt vid rekryteringar och lönesättningar – utan lika mycket om hur bolaget vill uppfattas externt och vilka sammanhang och samarbetspartner de vill förknippas med. Att sponsra ett event med bristande mångfaldsprofil innebär att utsätta sig för en direkt risk idag, när jämställdhetsfrågan ses som en naturlig del av hållbarhetsarbetet.

Tyvärr är varken Timbro, Fastighetsnytts IR-podd, Kalmars näringslivsdag eller spelkonferensen något undantag, utan ett allt för vanligt mönster. Det var också anledningen till att kampanjen #Tackanej drogs igång för drygt tre år sedan, på initiativ av Rättviseförmedlingens grundare Lina Thomsgård tillsammans med bloggaren Fredrik Wass, nätforskaren Marcin de Kaminski och undertecknad.

Tanken var att på ett väldigt enkelt och konkret sätt markera att jämställdhet inte är en fråga för enbart kvinnor, utan något som berör hela befolkningen. Vi kan bara nå målet om en jämställd värld om vi arbetar tillsammans för att uppmärksamma och åtgärda de brister som fortfarande finns i vardagen.

I fallet med #Tackanej handlar det om att män lovar att inte ställa upp i helmanliga paneler för att sätta ljuset på ett återkommande problem där män per automatik är förstahandsvalet, men framför allt om att stimulera eventbolag och arrangörer av allehanda konferenser att leta utanför de vanliga kretsarna för att hitta nya namn med andra erfarenheter än ”the usual suspects”.

I samma anda vore det utmärkt om alla ägnade internationella kvinnodagen i morgon åt att fundera över var i den egna vardagen den här typen av snedfördelning förekommer – men att inte stanna där, utan att i år även påtala och försöka göra något åt det.

På så sätt behöver inte jämställdhetsarbetet ta paus fram till nästa kvinnodag när kalendern slår över till 9 mars, utan kan bli något vi funderar på – varje dag, hela året.

Om. DN Global utveckling
  • Denna artikel publiceras på DN Global utveckling, en temasajt om FN:s nya globala utvecklingsmål som syftar till att skapa en hållbar utveckling på jorden.
  • Fler artiklar från DN Global utveckling hittar du på här.
  • Du kan också läsa mer om satsningen här.
  • Redaktionen för DN Global utveckling nås på globalutveckling@dn.se om du vill skicka nyhetstips eller inbjudningar till seminarier.
  • Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.