Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Global Utveckling

Uppgörelse klar om bättre bistånd till nödställda

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon talar på World Humanitarian Summit i Istanbul.
FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon talar på World Humanitarian Summit i Istanbul. Foto: Pool Photo via AP

Större insyn hos biståndsorganisationerna ska ge mer fria medel från biståndsgivarna, istället för öronmärkta bidrag. Dessutom ska mer bistånd gå direkt till lokala aktörer vid kriser, istället för att slussas via FN-systemet. Så ser huvuddragen ut i den uppgörelse som väntas bli slutresultatet av pågående World Humanitarian Summit i Istanbul.

Femton av världens största biståndsgivare och femton av de största biståndsorganisationerna har inför det världshumanitära toppmötet i Istanbul kommit överens om tio punkter för ett mer effektivt humanitärt bistånd.

Dessutom har näringsliv, civilsamhälle och filantroper från olika delar av världen bidragit till överenskommelse, där Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) uppges ha haft en ledande roll för att få uppgörelsen på plats.

Förslaget till en förnyad biståndsmodell präglas av ökad insyn och mindre inslag av låsta, öronmärkta medel.

– Öronmärkta medel begränsar många organisationers insatser. Om till exempel UNHCR, som har mandat att ta hand om världens flyktingar, får pengar för att bara köpa plåster till utsatta i Sydsudan eller bara mat till människor i Jemen blir det meckigt att få ihop det här med effektivitet och flexibilitet. Med ett mer transparent system kan alla se vad som händer med pengarna och alla kan lita på att det finns en strategi så att pengarna används på smarta sätt, säger Per Örneus, Sveriges särskilda sändebud för humanitära frågor, som varit med och jobbat fram uppgörelsen.

Nu hoppas aktörerna bakom uppgörelsen att fler ska ansluta sig till överenskommelsen.

Läs även: Hård dragkamp väntas om bästa sättet att hjälpa

Det har krävts tuffa förhandlingar, uppger personer som varit involverade i arbetet. På ett möte i New York för två veckor sedan kunde världens femton största biståndsgivare och femton största biståndsorganisationer till slut enas. Under ett gemensamt ordförandeskap med Sverige och Internationella rödakorskommittén (ICRC) låg slutligen en stor uppgörelse om hur det humanitära biståndet ska bli mer effektivt, The Grand Bargain, på bordet.

Uppgörelsens tio punkter utlovar ökad transparens från biståndsorganisationernas sida, i utbyte mot mindre andel öronmärkta pengar från biståndsgivarna. Därutöver ska mer bistånd till akut nödställda gå direkt till lokala aktörer som finns på plats i anslutning till pågående kriser. Utvärderingar, rapporter, administration och beslutsunderlag ska strömlinjeformas så dubbelarbete undviks.

Man tar ett gemensamt ansvar för att spelet ska fungera och det är mindre av ett ”blame game” än tidigare.

Grand Bargain innehåller även löften om mer kontantstöd till drabbade, fler flerårigt finansierade projekt och även tankar om hur FN:s 17 utvecklingsmål, Agenda 2030, kan knytas samman tydligare med det humanitära biståndet. Detta för att förebygga humanitära katastrofer.

– Det revolutionerande i detta är att det för första gången finns en gemensam plattform för hur vi tillsammans ska röra oss framåt. Man tar ett gemensamt ansvar för att spelet ska fungera och det är mindre av ett ”blame game” än tidigare, säger Per Örneus.

Med ”blame game” menar Per Örneus att fler av de stora givarländerna ofta pekar på de olika FN-organen och säger att de inte levererar, att de måste förbättra sin effektivitet och är för dyra. Samtidigt pekar FN-organisationerna på regeringarna och säger att de är för snåla, har för höga rapporteringskrav och inte betalar ut pengar snabbt nog.

Flera av punkterna i Grand Bargain känns igen från tidigare. Vid en konferens i Stockholm i juni 2003 kom 17 av de stora biståndsgivarna överens om principer för gott humanitärt givande, Good humanitarian donorship principles.

– Mycket av det som står i Grand Bargain återspeglas i de där mer än tio år gamla principerna. Det handlar om att inte öronmärka medel, om att sätta upp gemensamma rapporteringskrav, förlänga finansieringscyklerna. Vad man inte gjorde då var att som genomförare och finansiärer sätta sig ner som partners och komma runt den där kulturen om ’vi och dom’, säger Per Örneus.

Bakom Grand Bargain står FN:s högnivåpanel för humanitära finansiering, där utrikesminister Margot Wallström och EU-kommissionens vice ordförande Kristalina Georgieva suttit med som panelens enda politiker. I övrigt har panelen bestått av representanter för näringsliv, civilsamhälle och filantropi från hela världen.

En av de andra medlemmarna i högnivåpanelen var Danny Sriskandarajah, generalsekreterare för den globala paraplyorganisationen Civicus som samlar organisationer från civilsamhället i 150 länder. Han menar att det framför allt är tack vare Margot Wallström som uppgörelsen om de tio punkterna kom till.

– Er utrikesminister Wallström var aktiv i diskussionerna, men framför allt var hon en stor anledning till att vi fick igenom den här uppgörelsen. Det är hon och Georgieva som har tryckt på, säger Danny Sriskandarajah.

Att jobba med folk från företagsvärlden och andra områden vid sidan av politiken har varit roligt. De ställde ibland frågor om vad vi egentligen menade.

Margot Wallström ler åt berömmet för arbetet med uppgörelsen Grand Bargain när DN Global utveckling träffar henne under toppmötet i Istanbul. Hon säger att det varit en spännande grupp att jobba med och att politisk erfarenhet varit nyttigt.

– Det har varit ett teamarbete. Och att jobba med folk från företagsvärlden och andra områden vid sidan av politiken har varit roligt. De ställde ibland frågor om vad vi egentligen menade. Man kan säga att det varit ett fruktbart utbyte där det ibland varit bra med personer med politisk erfarenhet som har vana att gå från ord till handling, säger Margot Wallström.

Både Danny Sriskandarajah och Per Örneus hävdar att Grand Bargain blir en av det världshumanitära toppmötets få verkliga överenskommelser. På Civicus hoppas man mycket på att mer biståndspengar framöver ska gå direkt till lokala hjälparbetare, istället för via genom ett trögt och byråkratiskt FN-system.

Enligt en rapport från biståndsorganisationen Oxfam från förra året är det bara FN:s livsmedelsprogram WFP och flyktingorganet UNHCR som tydligt och öppet redovisar sina underleverantörer och hur biståndsmedlen kanaliseras genom organisationerna.

Aktörerna bakom Grand Bargain sätter sitt hopp till de två öppna databaserna International Aid Transparency Initiative (IATI) och Financial Tracking System (FTS) för att vem som helst på internet ska kunna följa biståndspengarnas väg från ett givarlands finansdepartement till människor i ett land som drabbats av en humanitär kris.

Enligt Per Örneus visar framför allt FTS idag stora brister. IATI fungerar bättre, men är främst fokuserat på långsiktiga utvecklingsprojekt. Målsättningen är att båda systemen ska fungera så pass bra att världens femton största humanitära biståndsorganisationer senast år 2020 ska kunna redovisa öppet hur de använder sina pengar. Samtidigt ska de femton stora biståndsländerna minska den andel av det humanitära biståndet som är öronmärkt för specifika projekt från 80 till 70 procent.

Fakta. Bistånd

Humanitärt bistånd i få händer: Fem av världens största givare, däribland USA och flera EU-länder, står för två tredjedelar av det samlade humanitära biståndet. Mottagarna är framför allt sex FN-organ (WFP, UNHCR, UNICEF, OCHA, UNRWA och FAO) som tar emot hälften av pengarna. Källa: Global Humanitarian Assistance Report 2015

Förebyggande bistånd: Under perioden 1991-2010 gick 0,4 procent av världens samlade bistånd till att förebygga katastrofer. Under perioden fick de 23 mest katastrofutsatta länderna 5,6 miljarder dollar i humanitärt stöd. För att förebygga katastrofer fick de 10 miljoner dollar. Källa: ODI

De står bakom Grand Bargain: Bland dem som kommit överens om Grand Bargain återfinns förutom Sverige även Norge, Danmark, Tyskland, USA, Storbritannien, Schweiz, Holland, Japan, Australien, Kanada, Belgien, Förenade Arabemiraten och Turkiet. Från organisationssidan är det FN-organen WFP, OCHA, UNDP, UNHCR, UNICEF, UNRWA, WHO och FAO samt Internationella arbetarorganisationen IOM, Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen IFRC, Internationella rödakorskommittén ICRC, EU-kommissionens organ för humanitärt bistånd ECHO, Världsbanken och civilsamhällessammanslutningarna ICVA och InterAction

Om. DN Global utveckling
  • Denna artikel publiceras på DN Global utveckling, en temasajt om FN:s nya globala utvecklingsmål som syftar till att skapa en hållbar utveckling på jorden.
  • Fler artiklar från DN Global utveckling hittar du på här.
  • Du kan också läsa mer om satsningen här.
  • Redaktionen för DN Global utveckling nås på globalutveckling@dn.se om du vill skicka nyhetstips eller inbjudningar till seminarier.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.