Tiden med billiga rörliga bolån är över, enligt en ny rapport från Bostadskreditnämnden. Men det är osäkert om vi är på väg in i en ny fas där bundna lån är det normala, menar en privatekonomisk expert.
Den täta länk mellan Riksbankens ränta och de rörliga bolånen som fanns i Sverige mellan 2002 och 2009 tycks ha varit en parentes, skriver Statens bostadskreditnämnd, BKN, i en ny rapport. Under den tiden ökade de svenska hushållens bolåneskuld med ungefär tio procent om året.
Affärsbankerna har kritiserats för att de inte följt efter Riksbankens senaste sänkningar av sin styrränta med motsvarande sänkningar av de rörliga bolånen. Bankerna har å sin sida antytt att kopplingen mellan bolån och styrränta inte längre är tydlig.
I sin rapport ger BKN bankerna delvis rätt: Andra faktorer styr hur mycket bankerna själva måste betala för de pengar de lånar ut till bostadsköpare, enligt myndigheten, som både gör analyser och själv är en aktör på kreditmarknaden.
En sådan faktor är de nya, hårdare krav på att de europeiska bankerna ska ha bättre kapitaltäckning som införs från och med juni månad för att undvika nya finanskriser.
BKN jämför den svenska bostadsmarknaden med den danska och den tyska. Nu stiger de svenska bankernas räntemarginal, alltså skillnaden mellan vad de själva lånar pengar för och vad de tar ut i ränta på utlånade pengar. Men svenska banker har hittills kunnat erbjuda en betydligt mindre marginal på rörliga räntor än vad deras danska och tyska motsvarigheter har kunnat göra.
Samtidigt är det hushållen som tagit den största ränterisken i Sverige, medan det är kreditinstituten som tagit den största risken i Danmark och Tyskland. I de båda grannländerna är det normala långfristiga lån med lägre räntekostnader än i Sverige. Där är det inte heller, som i Sverige, förknippat med stora kostnader att lösa bundna lån i förtid på grund av att en bostad säljs eller av andra skäl.
Bostadskreditnämnden menar att riskerna på den svenska bomarknaden skulle minska om vi kopierade delar av de danska och tyska systemen.
Erika Pahne på Institiutet för privatekonomi vid Swedbank är inte säker på att BKN har rätt i att vi är på väg in i en ny fas, men hon håller med om att situationen på kreditmarknaden är delvis en annan.
– Det är mer påtagligt att bankernas upplåningskostnader ökat. De lånar upp på längre tid, och de lånar inte bara på den svenska marknaden, säger hon till DN.se.
Just nu ligger de bundna boräntorna en bra bit under de rörliga. På de två- och treåriga lånen är skillnaden 0,4 procentenheter och på femåringen 0,2. Att den femåriga är billigare än den rörliga har bara hänt vid ett par korta tillfällen de senaste 15 åren.
– Det är ett tecken på att det kommer att ta tid innan ekonomin återhämtar sig i omvärlden, säger Erika Pahne.
– Swedbanks prognos är att reporäntan kommer att sänkas och närma sig en procent till sommaren. Men om de rörliga boräntorna följer efter är osäkert.