NEW YORK.
Mänskliga rättigheter ställdes mot kapitalistiska vinstintressen när USA:s ledande internetföretag ställdes till svars i USA-kongressen på onsdagen. De beskylldes för stötta en kinesiska diktatur genom att acceptera censur.
Det var företrädare för Google. Yahoo, Microsoft och Cisco som satt på de anklagades bänk och det rådde in get tvivel om att företagen befinner sig i en svår knipa. Kina beräknas redan ha mer än 100 miljoner internetanvändare och erbjuder väldiga vinstchanser på sikt. Men priset för USA-företagens marknadsinträde är att de går med på den censur som den kinesiska regeringen kräver.
Googles representant Elliot Schrage medgav, hårt ansatt, att det varit svårt att hantera den kinesiska marknaden men hävdade att företaget ändå bidrar till att sprida information i Kina. Han fick mothugg av den demokratiske kongressledamoten Tom Lantos som konstaterade att Google och de övriga företagen samlar på sig enorma vinster utan att ta något socialt ansvar.
Vid onsdagens utfrågning slog James Keith, expert på Östasien vid USA:s utrikesdepartement, fast att Kinas ansträngningar att manipulera internet tilltagit under det senaste året.
- De kinesiska försöken att reglera internets politiska och religiösa innehåll går emot USA:s intressen, internationella synsätt och, vågar vi påstå, Kinas egna långsiktiga mål för moderniserig, förklarade han.
Chris Smith, en republikansk kongressledamot som tagit initiativet att kalla internetföretagen till utfrågningar, konstaterade att samarbete med tyranner inte kan accepteras i vinstintressets namn. Smith har tidigare hävdat att de utpekade företagen genom sitt agerande gjort sig själva till megafoner för en kommunistisk diktatur.
Frågan kan bli besvärlig att hantera inte bara för de stora internetföretagen utan även för president George W Bush. Även annars lojala anhängare inom den kristna högern tycker att USA är för undfallande mot Kina och inte gör tillräckligt för att protestera mot kränkningar av mänskliga rättigheter som religions- och yttrandefrihet.
Samtidigt som röster höjs för att mänskliga rättigheter måste värnas växer också protesterna mot den väldiga exportvåg som väller in över USA från Kina. Underskottet i den bilaterala handeln översteg 200 miljarder dollar förra året. Kritikerna hävdar att lågprisimport som drivs på av en artificiellt låg kinesiska valuta hotar inhemska jobb i USA, något som lätt kan utlösa krav på protektioniska straffåtgärder mot Kina.