Googles system för att spara användaruppgifter har fått kritik från många integritetsdebattörer. Men företagets specialist på integritet försvarar systemet och menar att ansvaret måste ligga hos användaren.
Som DN Ekonomi kunde berätta lagrar Google sökord och webbadresser för användarna. Förutsättningen är att dessa öppnat ett konto hos Google, till exempel ett Gmailkonto. Om man inte valt bort arkiveringen lagras sökningarna tills användaren tar bort dem.
Den goda sidan av detta är att det kan resultera i betydligt bättre och mer relevanta sökningar. Men kritikerna ifrågasätter att data över huvud taget lagras och har farhågor för hur dessa kan komma att användas i framtiden.
Google vill lägga ansvaret på nätsurfarna.
- Det är inte vi som ska fatta beslutet om hur mycket som ska samlas in. Det är användarens sak, framhåller Peter Fleischer, företagets specialist på integritet.
- Hos flera tjänster i dag kan personuppgifter delas med andra. Det är viktigt att folk förstår valen, om det handlar om att helt lämna ut persondata eller bara dela dem med en utvald krets. Teknikbolagen, Google, Facebook och andra, kan designa dessa val, men till syvende och sist är det upp till användaren att bestämma vad som ska bli publikt och fundera över konsekvenserna av sitt val.
Fleischer tror att webbens användare i dag är mer medvetna än förr om integritetsfrågorna även om de yngre kan ha dålig uppfattning om konsekvenserna.
- Jag tror inte att den yngre generationen är naiv i dessa frågor, men en sak som är viktigt för yngre att förstå är att om de lägger upp material på nätet så kan de tappa kontrollen över det.
- Vem som helst kan nå det, kopiera och lägga upp det på en annan sida. Det går oftast inte att "hala in" det igen. Festbilder av folk i berusat tillstånd kan vara kul när man är sexton men kanske inte fem år senare när man söker ett jobb och den tilltänkte arbetsgivaren har letat information på nätet.
Uppgifter som Google lagrat kan vara farliga även om de inte läggs ut på nätet. Hur skulle Google ställa sig till påtryckningar från myndighetshåll om att lämna ut personliga data? Fleischer ser risker inte bara med totalitära regimer, utan även i demokratiska länder.
- När det amerikanska justitiedepartementet förra året vände sig till Google och 33 andra internetbolag var Google det enda bolag som vägrade lämna ut uppgifter och även gick till domstol för att skydda användarna. Vi vann mot staten och ett viktigt prejudikat skapades.
- Deras begäran var annars rimlig, de försökte utreda hur effektiva mjukvarufilter är när det gäller att förhindra att barn utsätts för nätporr. Övriga 33 bolag lämnade ut uppgifterna, berättar han.
- Så det är en svår balansgång - personlig integritet kontra rimliga behov från myndighetshåll. När det gäller totalitära stater anstränger vi oss hårt för att inte placera ut Googleservrar i dessa länder just för att vi inte ska kunna tvingas lämna ut uppgifter.