Ekonomi

Greker ska rösta om åtstramningar

Det grekiska folkets vilja måste avgöra sparpaketets framtid, sade Greklands hårt pressade premiärminister Giorgos Papandreou som i ett riskabelt utspel lovar folkomröstning.

– Om det grekiska folket inte vill ha det kommer det inte att antas, sade Papandreou om sparpaketet i ett tal till partimedlemmar.

Stora protester mot regeringens omtvistade åtstramningar har skakat landet men Papandreou har mött ett växande motstånd även i de egna leden.

I och med utspelet för Papandreou in stora risker i processen, säger Swedbanks chefekonom Cecilia Hermansson till TT. Om Grekland röstar nej kan det gå så långt att Grekland hoppar av eurosamarbetet. Nästan sex av tio greker ser åtstramningspaketet som negativt eller mycket negativt, enligt en opinionsundersökning publicerad i lördags.

Samtidigt är det inte säkert att grekerna verkligen skulle vända sig mot paketet och frågan är vilka alternativ som finns.

– Oppositionen i Grekland är ju kritisk till det som ligger men skulle de komma till makten skulle de tvingas ställas inför liknande frågeställningar, säger Cecilia Hermansson.

– Vid en folkomröstning när det ställs på sin spets tror jag att många greker skulle fundera allvarligt på vilka alternativ det finns till stödpaketet.

Räddningspaketet
  • Räddningspaketet som EU-ledarna beslutade om i förra veckan innebär att Greklands statsskuld skrivs ned med 100 miljarder euro, motsvarande omkring 920 miljarder kronor, genom att värdet på grekiska statspapper halveras.
  • EU-företrädare ska nu träffa avtal med bankerna var och en för sig om detta. Parat med ett stöd- låne- och reformprogram ska det få ned den grekiska statsskulden till 120 procent av BNP 2020.
  • Euroländernas räddningsfond EFSF ökas kraftigt från 440 miljarder euro till 1 000 miljarder euro. En del av pengarna ska komma från länder utifrån EU, som Kina och Brasilien, är det tänkt. Fonden ska klara att fylla hål även i Spanien och Italien om sådana uppstår.
  • De europeiska bankerna ska stärkas genom hårdare krav på hur mycket de ska ha i kapital. De flesta banker väntas klara det genom att be aktieägarna om mer pengar, hålla inne vinster och begränsa aktieutdelning. En del kan behöva statlig hjälp.
  • TT