Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Grekisk omstrukturering väntas

Vice riksbankschef Lars Nyberg räknar med att Grekland måste strukturera om sitt skuldberg. Men först är det viktigt att Grekland och krisländerna i eurozonen pressas till så hårda åtstramningar som möjligt.

Han är samtidigt kritisk till krishanteringen som den hittills sett ut.

– Alla krislösningar kommer en minut i tolv. De kan aldrig komma överens om hur man ska lösa ett problem innan det nästan är för sent. Det är en risk i sig, säger Nyberg.

Lars Nyberg ser även ett stort problem i att EU, IMF och ECB kommer fram till lösningar som marknaden inte tror på. Det handlar till exempel om att marknaden i dag prissätter grekiska statspapper till 50 procent av det nominella värdet, vilket betyder att alla räknar med att ungefär hälften av värdet går upp i rök i en framtida skuldavskrivningsprocess.

– Det finns ett glapp mellan vad man har sagt och vad marknaden tror. Förr eller senare måste det överbryggas.

– Det håller inte om man ser på Greklands siffror. Skulderna måste struktureras om, säger han.

Han noterar samtidigt att en "mjuk omstrukturering" av Greklands skuldbörda redan påbörjats, med förlängda lån och sänkta räntor. Dessutom, tillägger han, är alternativet som står till buds — att lämna eurozonen — "fruktansvärt dyrt".

– Då får de inte låna en spänn, om de inte klarar av det här.

Samtidigt vill Lars Nyberg slå ett slag för att bankerna tar ett större ansvar för att finansiera den svenska valutareserven, där Riksbanken har flera hundra miljarder dollar öronmärkta för krisstöd till banksektorn om det skulle uppstå en nu akut likviditetskris, som det gjorde hösten 2008.

Denna buffert är betydligt större än före Lehman Brothers-kraschen och beräknas kosta cirka 800 miljoner kronor per år.

– Det är en gangsterkalkyl, men det är i den storleksordningen ungefär, säger Nyberg.

Notan hamnar i dag hos Riksbanken och därmed indirekt på skattebetalarna, samtidigt som bankernas riskfyllda dollarlån med korta löptider ökar i rask takt.

– Skulle bankerna stå för kostnader skulle de säkert dra ned på den riskfyllda delen. Då skulle vi kunna minska vår valutareserv, säger Nyberg.

– Det är rimligt om bankerna är med och betalar för denna buffert.

 

 

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.