Kalkylen för ett andra stödprogram till Grekland från oktober i fjol håller inte längre. Det konkursmässiga eurolandet behöver upp till 15 miljarder euro till, enligt en EU-källa.
Greklands reformprogram har spårat ur. Recessionen, inne på fjärde året, är djupare än befarat. Och utlovade reformer och privatiseringar lyser med sin frånvaro.
Förutsättningarna som gällde när beslut om ett andra stödprogram till Grekland fattades på ett EU-toppmöte i oktober är inte längre aktuella.
Då talades det om en ny omgång nödlån på 130 miljarder euro i kombination med att privata långivare skulle gå med på en skuldlättnad på drygt 100 miljarder euro. Detta skulle få ned landets skuldbörda från ohållbara 160 procent till 120 procent till 2020.
– Det är realistiskt att räkna med 12–15 miljarder euro till. Men det är svårt att säga exakt hur mycket mer som behövs innan vi har fått klart ett avtal om skuldlättnad med privata långivare, säger en EU-källa till TT på tisdagen.
Varifrån det extra tillskottet ska komma är en avgörande fråga för inspektörerna från långivarna EU, ECB och IMF – den så kallade trojkan – som befinner sig i Aten sedan veckor.
Det brinner i knutarna. Den 20 mars går löptiderna ut på grekiska obligationer för sammanlagt 14,4 miljarder euro, något som regeringen i Aten i dagsläget saknar täckning för.
Det kärva läget innebär ett ökat tryck mot Greklands regering, som sedan en akut kris i höstas består av en bräcklig koalition under ledning av den förre vice ECB-chefen Lucas Papademos.
Enligt Reuters har långivarna framfört krav på nya åtstramningar för 2 miljarder euro på Grekland.
Finansminister Anders Borg (M) pekar särskilt ut Greklands haltande privatiseringsprogram som en stötesten, som gör det svårt att plädera för nya nödlån finansierade av skattebetalare i andra euroländer. Programmet skulle hittills ha dragit in cirka 50 miljarder euro, enligt Borg.
– Det ser nu ut som att de har fått in ett belopp strax över 1 miljard euro.
Borg sågar samtidigt försöket att få rätsida på de grekiska statsfinanserna med hjälp av skuldlättnad från privata långivare.
– Jag kan förstå att man måste ta ned skuldnivån, men processen har varit så komplicerad och skapat så mycket osäkerhet att jag undrar om man inte ska dra slutsatsen att det får vara punkt för den typen av övningar.