För Greklands del handlar krisen om att landet måste låna motsvarande 530 miljarder kronor i år, men har enbart ordnat ett pengaflöde fram till i april. I slutet av juni måste avbetalningar på 200 miljarder kronor göras.

Skulle den grekiska regeringen inte klara av betalningarna hotas hela eurosamarbetet av svåra konsekvenser.

Aldrig tidigare har en medlem i eurosamarbetet behövt räddas av de övriga, men nu ser det ut som om alla EU-länder, inklusive Sverige, på ett eller annat vis måste plocka upp en del av Greklands nota.

Landets socialistiske premiärminister Giorgos Papandreou sitter i en rävsax. Han valdes i höstas på löften som gick tvärt emot det hårda stålbad av frysta löner, höjda skatter och försämrade pensioner han nu av marknadskrafter i omvärlden tvingas att leverera.

Samtidigt som skolor stängdes och inrikesflyget stod stilla på grund av strejken granskade kommersiella långivare och internationella valutahandlare utvecklingen noga, väl medvetna om våldsamma demonstrationsveckor som skakade Grekland i december 2008.

Men bortsett från en skärmytsling när sopåkare ville bryta polislinjerna med sina lastbilar i Aten, då tårgas avfyrades, tycktes demonstrationerna ha avlöpt fredligt.

De i sammanhanget viktiga valutahandlarna höll sig lugna främst på grund av rykten om att EU skulle rycka ut och rädda Grekland vid sitt extrainsatta toppmöte i Bryssel på torsdagen.

Under onsdagen satt de 16 euroländernas finansministrar i videokonferens för att försöka hitta en lösning.

Att kalla på Internationella valutafonden (IMF) uppges vara mycket impopulärt bland euroländernas ledare. Hjälp från olika EU-fonder – som Ungern, Rumänien och Lettland fått – är olagliga för EMU-medlemmar.

Lättast, enligt expertisen, är kanske att låta alla EU-länder och statliga institutioner köpa grekiska statspapper, och beskriva dem för sina skattebetalare som "investeringar" i Grekland.

Det var på kvällen oklart om finansministrarna skulle enas om någon stödstrategi. En diplomatkälla uppgav dock för AFP att eventuellt finansiellt stöd till Grekland från de länder som är anslutna till euron ska hanteras bilateralt, det vill säga mellanstatligt, eftersom EU-reglerna inte har någon gemensam mekanism för att finansiera stödet till ett land under de aktuella omständigheterna.

– Det kommer att bli ett allmänt hållet principuttalande, för att visa Aten att man inte övergivits. Samt ett försök att undvika att den finansiella oron sprider sig till andra euroländer, vilka flertalet har sina egna budgetproblem, säger en annan diplomatkälla.