Grekiskt drama i Bryssel

På torsdag och fredag möts EU:s stats- och regeringschefer i Bryssel för sitt ordinarie vårtoppmöte. Men frågan som överskuggar allting just nu står inte på dagordningen — hur EU ska hjälpa Grekland om landet i april och maj inte klarar av att låna de runt 20 miljarder euro som behövs för att hantera statsskulden.

Frankrike och Spanien har därför krävt ett extra toppmöte för de 16 euroländernas ledare just innan det ordinarie toppmötet startar för att lösa frågan.

Herman Van Rompuy, EU-ledarnas nyvalde permanente ordförande, funderar på saken.

Problemet är att euroländerna inte är överens och det kan skicka helt fel signaler till marknaden om ett extra toppmöte präglas av osämja och obeslutsamhet. Därför är det troligt att Van Rompuy inte kallar till ett extra möte om länderna inte först har enats om en överenskommelse.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel håller i nyckeln till lösningen. Hon vill inte att de andra euroländerna ska gå in och rädda Grekland. Hon har kämpat emot hela veckan trots att trycket från EU-kommissionen, enskilda EU-länder och marknaden bara ökat.

Tysklands krav är att Internationella Valutafonden (IMF) ska ha en betydande roll i ett räddningspaket. Något som tycktes omöjligt bara för någon vecka sedan, eftersom euroländerna helst vill klara av sina problem utan inblandning utifrån.

Men Merkel vet att tyska skattebetalare inte vill stå för den grekiska notan och IMF blir därför en mer aptitlig lösning. Även Frankrike, som varit stark motståndare till IMF-blandning, tycks nu ha mjuknat.

Men IMF:s pengar räcker inte för att rädda Grekland och euroländerna måste därför vara beredda att skjuta till pengar. Troligen kommer det att ske genom bilaterala lån från de länder som är villiga att hjälpa till.

Om inget extra toppmöte blir av är det också ett besked till Grekland. Det betyder att euroländerna inte är beredda att rycka in än, grekerna måste anstränga sig mer.